När Bukowskis håller Helsinki Design + Contemporary Art den 9-25 oktober hittar du ett stort utbud av det bästa inom finsk design och samtidskonst. Rut Bryks keramikrelief, Micheal Schilkins djurskulptur och Maija Kansanens Barcelona-matta är några av höjdpunkterna som erbjuds. Här är historierna om föremålen såväl som formgivarna bakom.
Rut Bryk (1916-1999) räknas som en av de viktigaste kreatörerna inom finsk keramik. Vid 20 års ålder började hon studera konst vid Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur i Helsingfors. Efter examen deltog Bryk i ett flertal tävlingar där hennes konst ställdes ut. Dessa verk uppmärksammades av anställda vid porslinsfabriken Arabia vilka intresserade sig för den unga lovande konstnären. År 1942 anställdes Bryk på Arabia, utan någon som helst kunskap om keramik. Hon fick därför arbeta tillsammans med Birger Kaipiainen som blev Bryks vägledare. Hon blev snabbt självständig inom sitt konstnärskap och formgav, under det sena 40-talet och 50-talet, figurativa alster med motiv av människor och djur med färgen i centrum. Under 1960-talet började hennes verk bli allt mer abstrakta och användningen av färg minskade. Hennes verk präglades av matta och glänsande ytor på tredimensionella ytor. Hennes konstnärskap tog åter en ny vändning under 1970-talet då hon började arbeta med reliefer. Dessa var abstrakta och skulpturliknande, utförda i keramik och uppbyggda av tusentals plattor.
Samma år som hon lämnade Arabia (1991) skapade hon den skimrande reliefväggen Jäävirta (Isströmmen). Denna gjordes till den finska presidenten Mauno Koivistos officiella tjänstebostad Talludden. Mästerverket fungerade som en rumsdelare som skiljde de offentliga rummen från de privata. Reliefen består av Alkupilvet, Tunturi, Kuilu och Jäävirta som är självständiga verk men som tillsammans skapar en helhet. Det tog tre år för Bryk att skapa det enorma verket som består av tusentals plattor, sammansatta på sju paneler. Nu har du chansen att lägga ett bud på ett förarbete till Jäävirta.
Rut Bryks mentor och kollega Birger Kaipiainen (1915-1988) anställdes vid Arabia 1937, endast 22 år gammal. Kaipiainens färgstarka alster gjorde succé och under sina femtio år på Arabia formgav han allt från skulpturer till väggreliefer och serviser. Mest känd är han för sina dekorativa fat, ofta med motiv av fåglar, frukter och blommor. Men det var inte bara naturen som inspirerade honom utan också italiensk renässanskonst, bysantinsk kyrkokonst och Marc Chagalls drömlika värld. Kaipiainen var utan tvekan en av Finlands främsta konstnärer och kallades av sina samtida för “keramikens mästare”. Birger Kaipiainen var för Arabia vad Stig Lindberg var för Gustavsbergs porslinsfabrik.
Ytterligare en formgivare som hade kopplingar till Rut Bryk var Tapio Wirkkala (1915-1985). Under 1960-talet var de kollegor, Bryk skapade dekorativa mönster som prydde Wirkkalas porslinsföremål, men de var också gifta i 40 år. Wirkkalas oeuvre präglas av en tidlös och originell design. Han arbetade med glas, porslin, trä, metall och plast och föredrog att skapa enkla former men som krävde mycket arbete. Han menade att den största utmaningen för en formgivare var att åstadkomma rena och avskalade linjer. Detta gjorde honom till ansiktet utåt för finsk modernism och han lyckades bli ett av de största namnen inom den europeiska modernismen. Finlands nationalbiografi, ett samlingsverk med biografier över betydelsefulla finländare, anser att efterkrigstidens industriella formgivning i Finland var “Wirkkalas epok”.
I katalogen hittar du Wirkkalas ovanliga fågelskulptur gjord i brons och glas, vilken formgavs för Kultakeskus 1975, samt en handgjord silverskål från 1968.
Arkitekten och formgivaren Alvar Aalto (1898-1976) har gett form till allt från möbler och glasföremål till textilier och armaturer. Under sin karriär ritade han, med inspiration från det finska landskapet, en mängd funktionella möbler och byggnader. Hans möbler kännetecknas av organiska former och böljande linjer, något som också präglade de byggnader han ritade, som privatbostaden Villa Mairea och Pemars sanatorium. Aalto var en av världens främsta föregångare inom den organiska modernismen och hyste en stark tro på human formgivning anpassad för användarna av de föremål han skapade. Här visas Aaltos bordslampa, i vitmålad metall och svart läder, i modell A704 vilken han formgav för Valaistustyö under 1950-talet.
Bland höjdpunkterna hittar du den finske keramikern Michael Schilkin (1900-1962). Han föddes i Trubino, Ryssland, men kom till Finland som flykting 1921. Tre år senare började han studera på Centralskolan för konstflit i Helsingfors. När han 1927 tog examen började han arbeta som lastbilschaufför, samtidigt som han ägnade sig åt konsten. Liksom Rut Bryk uppmärksammades hans verk av Arabia, mer specifikt Kurt Ekholm som då var konstnärlig ledare vid porslinsfabriken. Schilkin började arbetade på fabriken tillsammans med Rut Bryk, Tapio Wirkkala och Birger Kaipiainen. I början av sin karriär arbetade han främst med bibliska motiv men började sedan skapa det som han idag är mest känd för: djurskulpturer. Hans stengods- och lerfigurer föreställde vilda djur som lejon, björnar och lokatter, vilka han glaserade med mustiga jordfärger. Samma år som Schilkin anställdes vid Arabia (1937) fick han finländskt medborgarskap. Detta resulterade i att han fick representera landet vid världsutställningen i Paris, där han belönades med en guldmedalj. Schilkins oeuvre gick från ett expressivt och stiliserat formspråk till ett mer kubistiskt sådant, en stil han upptäckte under sin resa till Sydamerika under 1950-talet.
När det kommer till textilkonst så var Maija Kansanen-Størseth (1887-1957) en av de ledande konstnärerna. Liksom Michael Schilkin studerade Kansanen vid Centralskolan för konstflit. Som många andra kvinnliga konstnärer vid den här tiden riktade hon sig mot textilkonst. Under 1930-talet ansågs textilkonst vara ett högkvalitativt och avancerat område inom konstindustrin och de finska rötterna i allmogekulturen var en av anledningarna till att textilkonsten var så uppskattad. När funktionalismen fick allt större utrymme i den finska konstindustrin under 1930-talet var textilkonstnärerna bland de första som tillämpade rörelsens läror, något som fick internationellt erkännande. Hos Bukowskis erbjuds nu Maija Kansanen-Størseths matta Barcelona. Mattan är samma modell som gav Kansanen Grand Prix på världsutställningen i Barcelona 1929. Mattan visar en kombination av modernt och traditionellt, vilket var typiskt för tidens textilkonst men också för Kansanen. Barcelona tillverkades i Aaltosen Mattokutomo i Kiika på 1930-talet, samma väveri som tillverkade mattor av Finlands ledande textilkonstnärer.
