![Foto av Tina Witherspoon [detalj]](https://images.prismic.io/barnebys/e7ddef2c-45d6-4d50-89b3-5b82c292cbc4_Cover.jpg?auto=compress,format)
Ordet cocktail är för många synonymt med färg, fantasi och finess. Det som definierar en cocktail är en drink blandad av olika sorters spritdrycker, vin och eventuellt andra smaksättare, såsom socker, vatten och juice. Etymologin för ordet cocktail är fortfarande oklar men det finns olika hypoteser och anekdoter om dess ursprung.
Enligt vissa härstammar ordet från en distorsion av det latinska aqua decocta (destillerat vatten). Vissa säger att det härrör från det franska ordet coquetier, en äggkopp som användes för att servera likör på 1800-talet. Enligt andra kan det komma från termerna “cock” och “tail”, en färgglad drink som var på modet i England omkring 1400, inspirerad av tupparnas färgglada stjärtar. Det finns en annan koppling till tuppar som går tillbaka till 1600-talet: ägaren till en vinnande kamptupp fick den besegrade tuppens stjärt serverad tillsammans med mat och dryck. Sedan finns legenden om den mexikanska kvinnan Xcock som serverade amerikanska officerare en förtrollande drink som bestod av ambrosia och andra mystiska ingredienser.
Läs: Rött hår i konsten: passion och inspiration
Listan över tolkningar och legender fortsätter: cocktailens historia är äldre än vad man kan tro. Det sägs att antikens greker och romare brukade blanda vin med harts, honung och andra kryddor, vilket skapade en slags cocktail.
Bakom varje cocktail finns kreativitet och strävan efter att skapa en perfekt kombination av ingredienser. Seriösa bartendrar följer instruktionerna in i minsta detalj, där doseringen och användningen av verktyg, såsom shakers, jiggers och rörglas, tas på fullaste allvar.
Ett annat föremål som har stor betydelse är glaset, eftersom varje cocktail kräver ett speciellt glas, allt från lowballglas till highballglas som rymmer Old Fashioned och Gin & Tonic. Bartendern har sedan i uppgift att dekorera drinken med olika ingredienser såsom apelsin- eller citronskal, körsbär, mynta eller oliver. På så sätt kan cocktailar bli små “flytande konstverk” och bartendern kan liknas vid en konstnär som sätter sin kreativitet i smak och färg.
Cocktailar är en värld fylld av konst och kreativitet. Den berömde målaren Henri de Toulouse-Lautrec uppfann cocktailen Tremblement de Terre (en blandning av cognac och absint).
Läs: Världens mest sålda roman
Toulouse-Lautrec var inte den enda konstnären som uppskattade en god cocktail: litteraturvärlden är full av välkända namn och cocktailar. Poeten Gabriele D'Annunzio var galen i en likören Luxardo Sangue Morlacco. Truman Capote älskade det som han kallade “min apelsindryck”, nämligen Screwdriver, en drink som består av vodka och apelsinjuice. Charles Bukowski tyckte om Boilermaker, öl med en skvätt whisky. Tennessee Williams njöt av en Gin Fizz. Författaren till The Great Gatsby, F. Scott Fitzgerald, brukade dricka Gin Rickey och andra ginbaserade cocktailar, då han menade att det inte märktes på andedräkten. Författaren Ernest Hemingway tyckte om Mojito, Daiquiri och Martini, som skulle vara “väldigt torra”. Karaktären Colonel Cantwell i Hemingways roman Across the River and into the Trees drack det precis så.
Ian Fleming uppfann en cocktail 1953 som fick namn efter romanen Casino Royale: Vesper (gin, vodka och Lillet Blanc). Det var den berömde James Bond som gärna drack cocktailen “Shaken, not stirred”, en fras som blivit ikonisk och som återspeglar den hemliga agentens teatralitet och charm.
Läs: Det som lämnas kvar när en legendar går ur tiden
Sambandet mellan cocktailar och inspiration har nära kopplingar. Skrivandet, och den kreativa processen överlag, har många saker gemensamt med skapandet av dessa färgglada drycker: hur konstnären måste följa vissa regler när det kommer till grammatik, stavning och syntax och att kombinera ord på ett originellt och kreativt sätt, precis som bartendern blandar de olika ingredienserna, efter recept och specifika doser, men lägger alltid en personlig touch och dekorerar glaset med sin egen kreativa känsla.
När vi pratar om cocktailar, bartendrar och kreativitet så måste en händelse inom mixologins historia nämnas. Den amerikanska förbudstiden, en period när tillverkning, transport, import, export och försäljning av alkoholhaltiga drycker förbjöds i USA. Men sanktionen av alkohol blev en viktig vändpunkt i cocktailens historia. Det var vid den här tiden som speakeasies (lönnkrogar) öppnades, hemliga platser där alkohol serverades olagligt. Det resulterade i att alkoholens kvalitet försämrades och för att dölja de obehagliga smakerna utvecklades mer kreativa smakkombinationer.
Det resulterade i två saker: man började använda billigare och mer lättillgängliga material (många cocktailar som fortfarande finns idag skapades då) och de amerikanska bartendrarna emigrerade och spred sin kunskap runt om i världen, där de använde sig av ingredienserna so m fanns på plats, vilket blev en lyckad kombination. Och de oändliga variationerna på cocktailarna blomstrade.
