Kanske är Charles och Ray Eames främsta bidrag deras demokratiserande av formgivningsdisciplinen. Genom modern industriell design samt innovativa tekniker, liksom material som plywood och aluminium, gjorde paret sina möbler tillgängliga för alla. De hade en stark tro på hur vetenskapliga och teknologiska innovationer möjliggjorde massproduktion, vilket i sin tur kunde placera högkvalitativ inredning i var mans hem.
Charles Eames Jr., född den 17 juni 1907 i St. Louis, Missouri, började sina arkitektstudier 1925 vid Washington University men avslutade studierna strax därefter för att resa till Europa, där han upptäckte arbeten av bland andra Ludwig Mies van der Rohe och Le Corbusier. När Eames återvände till St. Louis öppnade han sin egen arkitektbyrå 1930 och samarbetade med arkitekten Eliel Saarinen som emigrerade från Finland till USA 1923.

Saarinen var rektor på Cranbrook Academy of Arts i Michigan och uppmuntrade Charles att återuppta sina studier där, vilket han gjorde 1938. Charles assisterade även i uppstarten av Cranbrook Kingswood School som skulle bli en amerikansk motsvarighet till Bauhausskolan i Tyskland. Under sina fortsatta studier läste Charles arkitektur samt stadsplanering och fick efter examen anställning på Cranbrook som lärare inom industriell design. En anställning som skulle leda till ett livsomvälvande möte. Ray Kaiser, som ursprungligen kom från Sacramento i Kalifornien, studerade vid tiden abstrakt måleri vid Cranbrook. Ray inledde snart ett samarbete med den innovativa formgivaren, som hon sedan gifte sig med 1941.

Paret flyttade sedan till Venice, ett distrikt i västra Los Angeles, och började arbeta inom filmindustrin, främst för att skapa filmer för Metro-Goldwyn-Mayer (MGM). De undersökte den senaste designutvecklingen och utforskade nya gjutnings- och böjtekniker. Efter USAs ingång i andra världskriget vände sig flottan till paret Eames. Med deras stora erfarenhet av plywood och fiberglas var de till stor hjälp i produktionen av bårar, benskenor och flygplansdelar.
Läs: Noguchi Table: en hybrid av konst och funktion
Trots uppdrag för flottan hade deras företag Evans Products svårt att locka kunder. Det var när Herman Miller Inc, en återförsäljare av möbler och kontorsmaterial baserad i Michigan sedan 1920-talet, 1946 fick uppdraget att kränga Eames möbler som parets formgivning nådde sann framgång bland USAs över- och medelklass.

Till sina stolar och fåtöljer hämtade paret inspiration från såväl potatischips som basebollhandskar, och försökte forma dem efter människokroppen med hjälp av plywood, aluminium, ståltråd, plast och andra material som ger komfort, flexibilitet och smidighet. Med dess säte separerat från rygg är Lounge Chair Wood eller LCW en av dess mest kända modeller. Det blev en designsuccé som nådde enorm kommersiell framgång med många variationer och kopior som resultat. Designad 1956 såldes LCW i över sex miljoner exemplar över hela världen och fler fick tillgång till denna bekväma typ av stol. Som paret Ray och Charles såg det var det ultimata målet med formgivning ett förbättrat samhälle och en större förståelse för världen, så som den var.

Detta fick paret att delta i "Case Study Houses"-programmet, som lanserades 1945 på initiativ av chefredaktören för tidningen Arts & Architecture, John Entenza. Idéen var att designa och bygga praktiska och ekonomiska hus som enkelt kunde reproduceras med hjälp av tidens industriella material. Huset designat av Charles och Ray Eames, nr 8, i bostadsområdet Pacific Palisades i Los Angeles presenterades år 1949. Det enkla och nätta huset skapades med inspiration från traditionell japansk arkitektur och hade en stålstomme som installerats på mindre än 90 timmar. Det är således ingen överraskning att huset förblir en ständig inspiration i utvecklingen av monteringsfärdig huskonstruktion.
Läs: 10 möbelformgivare ni älskar
Bortsett från deras modernistiska möbler och arkitektur, arbetade Eames också med leksakstillverkning, grafisk design, fotografi, film och multimediainstallationer. Deras filmer, som hade ett pedagogiskt syfte men som kunde vara propagandistiska och ofta experimentella, handlade inte bara om deras konstnärliga och vetenskapliga ämnen utan också om politiska.

Charles Eames gick bort i sviterna av en hjärtattack i augusti 1978. Ray lämnade jordelivet tio år senare men deras mångfacetterade och populära livsverk samt deras öppna approach till storskalig tillverkning lever vidare.
En stor del av deras samling är konserverad på Vitra Design Museum i Weil am Rhein på gränsen mellan Schweiz och Tyskland och Vitra, en möbeltillverkare nära Basel, fortsätter att producera paret Eames tidlösa möbler än idag.









