Vid ett besök på Hellerup Kirkegård i nordvästra delen av Danmark kan den uppmärksamma notera en säregen gravering på en av gravstenarna. På den droppformade stenen som markerar Georg Jensens gravplats, lyder graveringen ”sølvsmed” och ”billedhugger”. För eftervärlden var Jensens konstnärliga förmågor det som gjorde honom till en självklar kreativ ledstjärna.
Det var däremot inte självklart för den unge Jensen att hans framtid låg i det kreativa även om det är så vi minns honom idag. Han hade ett lika stort intresse för affärsvärlden som för skapandet, vilket gjorde hans första aktiva år med en mindre, hanterbar affärsverksamhet till det som passade honom bäst. Jensen spenderade mycket tid i den lilla butiken i Köpenhamn tillsammans med sina anställda där han kunde kombinera sitt skapande med sitt sinne för affärer. Men allt eftersom efterfrågan på hans formgivning ökade gick allt mindre av Jensens tid åt att sköta affären.
Läs: Arne Jacobsen: dansk funkis fader
Människor som besitter både kreativitet och entreprenörsanda verkar onekligen vara ett framgångsrecept – idag är Georg Jensen ett internationellt erkänt varumärke kända för sitt fantastiska hantverk. Tack vare sin ödmjuka drömmare till upphovsman uppskattas Georg Jensen inte bara för sin funktionalitet utan också för sin konstnärliga design.

1800-talet var ett omvälvande århundrade för danskt hantverk. 1800-talets första hälft utgjorde en nationell guldålder för den danska möbelkonsten och under återstoden av seklet uppmärksammades även det danska konsthantverket, med silversmide och keramik i de främre leden. Georg Jensen föddes i Danmark 1866 och den rådande konstnärliga andan passade honom utmärkt. Åren 1895-1915 var speciellt betydelsefulla för både det spirande danska hantverket och Jensen själv. Den danska stilriktningen Skønvirke introducerades, där den tyska jugendstilen, fransk art nouveau, den brittiska Arts and Crafts-rörelsen blandades med nordisk nationalromantik.
Läs: Designhistoria
Trots att den traditionella möbelkonsten utmanades av moderna tekniker och nya material när nya medel för massproduktion äntrade scenen påverkades inte det danska hantverket avsevärt. Jensen och många med honom, fokuserade på hantverket och var relativt ointresserade av den nya massproduktionens löften. Jensen var konstnärligt lagd och hade ända sedan barnsben skulpterat i keramik. Som ungdom studerade Jensen vid Det Kongelige Danske Kunstakademi for Arkitektur, Design og Konservering.

Efter sin examen verkade Jensen först som skulptör och senare som keramiker. Hans verk var uppskattade, men genererade sällan faktisk försäljning. Han spenderade några år tillsammans med Mogens Ballin, en annan dansk konsthantverkare. Ballin arbetade med att utforma dekorativa arbeten i ädelmetall, inspirerade av den rådande jugendstilen. Efter en resa till Paris inspirerades Jensen av de nya dekorativa konstföremål och den samtida smyckeskonsten han möttes av. År 1904 öppnade han en guldsmedsverkstad i egen regi i Köpenhamn.
Tillsammans med sina medarbetare fyllde Jensen varje morgon sitt skyltfönster med nya varor. Allt eftersom varorna såldes fylldes fönstren på med nya hantverk. Åren Jensen arbetat för Ballin hade gett Jensen ett rykte som skicklig guldsmed och affärerna gick bra. Georg Jensen var mycket produktiv och hade uppslag till nya arbeten nästan varje dag. Han formgav ofta på tema, som kunde härledas till djur, frukter och blomster. Designen var både modern och traditionell – det klassiska danska formspråket fick sällskap av internationella influenser.

Under sina första år som egenföretagare tillverkade Jensen i första hand smycken. De var lätta att producera och sålde bra. Med tiden introducerade den tidigare skeptiska Jensen element av massproduktion i sin verksamhet, men endast så länge de nya produktionsmedlen inte krävde att Jensen gjorde avkall på varken sin design eller sitt hantverk. De nya framställningssätten tillät Jensen att introducera bruksföremål i sin verksamhet, som köksredskap och matsilver.
Läs: 9 smyckesmärken ni älskar

År 1910 fick Jensen chansen att skapa en fullständigt kollektion av köks- och serveringsarbeten, när dåvarande Paladshotellet i Köpenhamn erbjöd Jensen att formge allt deras silverarbete.
Under de kommande två decennierna spreds ordet om Georg Jensens ryktbarhet över världen och 1910 vann han en guldmedalj för sitt arbete vid årets världsutställningen i Bryssel. Fem år senare köpte tidningsmagnaten William Randolph Hearst nästan allt av det konsthantverk Jensen tagit med sig till USA, för världsutställningen i San Francisco 1915. År 1924 öppnade Georg Jensen butik i New York, där flaggskeppsbutiken fortfarande kan besökas.
Läs: 10 anledningar att välja vintage
De arbeten som kanske är Georg Jensens mest populära är företagets matsilver. Jensen själv formgav tretton olika bestickuppsättningar, vilka somliga av dem endast betecknas av ett nummer. De åtta kollektioner som fick faktiska namn är Kontinental, Beaded, Blossom, Rope, Lily of the Valley, Akkeleje, Viking och Fuchsia. Av dessa är det endast Kontinental, Beaded och Blossom som fortfarande produceras. De andra kollektionerna går endast att finna på andrahandsmarknaden och auktion.

Efter Jensens död 1935 har företaget haft ett antal duktiga formgivare som konstnärliga ledare vilka fortsatt den tradition Jensen påbörjade 1904. Jensens första efterträdare var Harald Nielsen, som introducerade ett stramare formspråk än Jensen initialt haft. En av de kanske mest inflytelserika konstnärliga ledarna efter Jensen var hans goda vän Johan Rohde som bland annat formgav det ikoniska mönstret Acorn. En annan betydelsefull ledare var Nanna Ditzel, som också med stor framgång formgivit möbler och textilier. Både Rohde och Ditzel har satt sin personliga prägel på Georg Jensen samtidigt som de upprätthållit arvet från varumärkets upphovsman.

Några av de mest värdefulla och eftertraktande Georg Jensen-föremålen är de skapade av Georg Jensen själv, vilka har en stämpel med Jensens initialer graverade i silvret. Georg Jensens allra tidigaste arbeten har en märkning bestående av hans initialer liggandes överlappande, som sedan ersattes av en ny stämpel där initialerna placerats sida vid sida inuti en präglad cirkel.
Idag klubbas föremål av Georg Jensen för höga summor. Mindre bestickset från efterkrigstiden kan säljas för några tusenlappar medan en full samling av Acorn kan gå för betydlig högre summor. En full uppsättning av kökssilver med serverings- och matbestick ur kollektionen klubbades 2010 för 153 000 kronor på auktionshuset Freeman’s. Teserviser, brickor och tårtfat med tillverkningsår tidigare än 1915 kan klubbas för allt mellan några hundra till flera tusentals dollar. Dessa sällsynta och unika konstföremål, som sällan dyker upp på auktion tycks förkroppsliga den ödmjuka drömmare vars verk trollbundit en hel värld.









