Att hitta en möbel och fundera över om den passar in i vardagsrummet är en sak, men att verkligen förstå epoken och stilens inflytande är en annan. För att bättre förstå de olika stilarna och värdet av antika möbler på auktion, följer här en kort historik över de perioder som formade designvärlden innan den blev vad den är idag.
Renässans, 1520-1650

Ordet renässans betyder pånyttfödelse vilket syftade på det nyväckta intresset för antiken. Stilen kom sent till Sverige, omkring 1520, en tidpunkt som sammanföll med Gustav Vasas trontillträde 1523. Möblerna har en sträng arkitektonisk uppbyggnad och är utformade på samma symmetriska grunder som ett byggnadsverk. Skåpet och sängen var renässansens förnämsta möbler. Intarsian var ny för tiden och dekoren består av moresker, akantus, grotesker och beslafsornamenik.
Barock, 1650-1720

Barocken kom till Norden omkring 1650 och varade fram till 1720-talet. Det svenska konsthantverket var till stor del influerat av det tyska och holländska med tunga, kraftfulla möbler av gedigna träslag. I kunglig och högadlig miljö märktes det fransk-italienska inflytandet med starka färger och förgyllning. Ordet barock härstammar från portugisiskans barroco som betyder oregelbunden pärla. Termen började användas först när tidsperioden var över och då med innebörden överdriven och egendomlig.
Senbarock, 1720-1750

Senbarocken kallas ofta Frihetstiden eller Fredrik I:s tid i Sverige. Barockens tunga prakt fick ge vika för sparsamt dekorerade och slanka möbler med en elegantare karaktär. Idealet var den holländska och engelska stilen. Golvuret, byrån samt olika slags skrivmöbler blev på modet. Inhemska träslag prioriteras, till de fanerade möblerna valde man alm och almrot. Allra finast var valnötsfaner. På 1730-talet grundades Svenska Ostindiska Kompaniet vilket påverkade hela stilidealet genom handeln med Kina.
Rokoko, 1750-1775

Genom en intensiv import av konst och konsthantverk från Frankrike blev rokokon tidigt etablerad i Sverige. Trots det utvecklades en självständig stil med typiskt svenska särdrag av mycket hög kvalitet. Inspiration till mönster och dekor kom från naturen och möblerna målades i ljusa färger. Rokokon vidareutvecklade barockens stildrag, men med framträdande inslag av asymmetri – raka linjer var bannlysta. Möbler och konsthantverk upplever under rokokon en av sina absoluta storhetstider där det praktiska, lekfulla och eleganta franskans rocaille, en klippformation eller asymmetriskt ornament som utgör kärnan i rokokons mönsterblock.
Gustavianskt, 1775-1790

Under Gustav III:s regeringstid upplever Sverige en storhetstid inom konst och kultur. Trots starka influenser från Frankrike skapas den gustavianska stilen med klara nationella drag. Till grund ligger intresset för antiken och utgrävningarna i Pompeji och Herculaneum. Elegansen och den höga kvaliteten dröjer sig kvar från rokokon, men istället för en mjuk linjeföring och asymmetriska former eftersträvas symmetri, raka linjer och enkelhet. Byrån rätades ut, förseddes med färgstark intarsiadekor, brännförgyllda bårder och beslag. Stolarna målades gärna i grått och grågrönt, stolsbenen blev raka och ryggstöden fyrkantiga eller ovala.
Sengustavianskt, 1790-1810

Gustav III:s död 1792 och de politiska omvälvningarna i Europa ställde större krav på anspråkslöshet och efter engelska förebilder framträdde allt tydligare en opretentiös nyklassicism. Den sengustavianska stilen andas både enkelhet och stramhet. Släta mahognymöbler utan intarsiadekor var på modet och träets naturliga ådring tilläts komma fram. Byråerna förseddes med mässingslister och mässingsbeslag. Baljfåtöljer med svängd, stoppad ryggbricka och sullastolar med bred, tvärställd och stoppad ryggbricka var högsta mode.
Karl Johan, 1810-1840

När den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte äntrade svensk mark tog han med sig mer än en ny kungaätt, nämligen Napoleons stilideal, den kejserliga empiren. Inspiration till denna hämtades från antiken med förebilder från de grekiska, etruskiska och romerska väldena liksom Egypten. Det franska ordet empire betyder ‘kejsardöme’. Den svenska motsvarigheten Karl Johan bygger på vardagligare ideal. Möblerna tillverkades i mahogny och förseddes med förgyllda beslag i form av symboliska motiv och ornament. Dekoren var rik och färgskalan djupare än tidigare.
Nystilar, 1840-1900

Nystilar är den gemensamma benämningen för 1800-talets imitation stilar som bygger på former och dekorelement från äldre stilepoker. Den industriella utvecklingen innebar masstillverkning av både möbler och föremål; aldrig tidigare hade utbudet varit så stort. Nygotiken är den äldsta av nystilarna, medan nyrokokon med möbler i mahogny och rikt skulpterad dekor var den mest älskade. De många olika stilarna avlöste varandra och i slutet av perioden framträdde tapetserar stilen med rikliga mängder textilier och helt stoppade möbler.
Jugend, 1895-1915

Jugend räknad som den första moderna stilen och betyder ungdom på tyska. I Frankrike kallades samma stil art nouveau. I Sverige fick jugendstilen sitt genombrott på Stockholmsutställningen 1897. Den kortlivade epoken representerar en guldålder inom svensk formgivning. I jämförelse med utländska motsvarigheter är uttrycket mer återhållsamt i kombination med att man månar om det specifikt svenska. Den böljande dekoren hämtas ur den lokala floran och hantverket inspireras av regionala traditioner. De svenska jugend möblerna hade sin storhetsperiod under åren kring sekelskiftet fram till 1905.
Läs: 10 anledningar att välja vintage
Tjugotalsklassicism, 1920-tal

Den svenska tjugotalsklassicismen har lånat drag av den gustavianska stilen med intarsiadekor och antikiserande dekor element. Stilen är elegant och sober och uppkallades Swedish Grace efter ett positivt kritikeromnämnande. Den utländska stilen samma period är mer pompös och brukar benämnas art déco efter det franska uttrycket art décoratif. Här hemma präglas perioden av att Svenska Slöjdföreningen arbetade aktivt med att knyta konstnärer till industrin, vilket innebär en kvalitetshöjning inom många material, inte minst gjutjärnet.
Funktionalism, 1930-tal

På Stockholmsutställningen 1930 introducerades den moderna, nydanande stilen som i Sverige kallades funktionalism. Den internationella benämningen för samma stil är modernism eller International Style. Stilen karaktäriseras av enkla geometriska former, avsaknad av dekor, rena ytor och tanken om att sätta föremålets funktion betraktas som avhängiga varandra. Ett lättstädat hem värdesätts vilket påverkar inredningen. Möblerna tillverkades i stålrör och i böjträ. Svart var högsta mode.
Läs: Arne Jacobsen: dansk funkis fader
Scandinavian Design, 1950-tal

Begreppet Scandinavian Design myntades på femtiotalet och beskriver en innovativ och gynnsam period i svensk formgivning. I Skandinavien dominerade danskarna möbeltillverkningen, medan Sverige var steget före inom glas och keramik. Möblerna hade ett organiskt formspråk och tillverkades ofta i teak. Nya material och tekniker som skumgummi, formgjuten glasfiber, formpressad plywood och aluminium började användas och ändrade förutsättningarna för möbelproduktionen.



