Kreativitet är syre för själen.
Julia Margaret Cameron anses vara en av Storbritanniens främsta fotografer och en av 1800-talets främsta porträttfotografer. Hon föddes den 11 juni 1815 i Calcutta (som då tillhörde Brittiska Indien), eftersom hennes far var tjänsteman i Brittiska Ostindiska Kompaniet. Hon bodde och utbildades i Frankrike från 1818 till 1838 och träffade sin blivande make Charles Hay Cameron, advokat och investerare, i Sydafrika. De gifte sig i Indien 1838 och flyttade senare till London 1845.
Läs: Topp 11 dyraste fotograferna
Julia Margaret Cameron började fotografera när hon var 48 år gammal, tack vare en kamera som hon fick av sin dotter. Från den stunden blev hennes passion ett slags uppdrag att fånga skönhet, särskilt genom porträtt. Med stor entusiasm förvandlade hon ett hönshus till ett mörkrum, utsatte bekanta, vänner och familj för långa sessioner och sprang ofta glatt efter barn för att använda dem som modeller. Cameron älskade också att föreviga familjemedlemmar och bland hennes favoritmodeller fanns hennes systerdotter Julia, mor till författaren Virginia Woolf.
Läs: Teknisk perfektion: Candida Höfer
Konstnären utvecklade en särskild teknik, kallad “soft focus”, som ger porträtt av kvinnor och barn en drömsk och poetisk touch. Hon blev en av tidens mest begåvade och produktiva amatörfotografer, utrustad med ett estetiskt sinne som gjorde henne till en stor exponent för piktorialismen, en rörelse som föddes i mitten av 1800-talet. Till en början ansågs fotografiet vara sämre än andra konstarter, som måleri och skulptur, eftersom fotografierna “skapades” av en apparat istället för av konstnärens hand och eftersom de återgav verkligheten som den var, utan att försköna den. Piktorialismen syftade till att höja fotografier till konstens nivå, och för detta ändamål använde de fotografer som anslöt sig till denna rörelse särskilda tekniker och specialeffekter för att eliminera den realism som fanns in den slutliga bilden. Ur denna synvinkel är Camerons “soft focus” ett utmärkt exempel på piktorialism.
Hennes bilder är ibland omslutna av en aura av melankoli, som i fotografiet Sadness som porträtterar skådespelerskan Ellen Terry, som blev känd för sin medverkan i många Shakespearepjäser. Fotot togs under skådespelerskans första smekmånad, när hon bara var 17 år gammal. Modellens pose och verkets titel introducerar ett biografiskt element i porträttet, eftersom de utgör en hänvisning till Ellens misslyckade äktenskap (som varade mindre än ett år) med den mycket äldre målaren George Frederick Watts. Bildens pittoreska karaktär ligger också i dess inlevelse och intimitet, liksom i den stora känslan av modernitet i det avslappnade uttrycket.
Läs: Den kvinnliga blicken: 11 kvinnor som förändrat fotografiet
Även om hon började fotografera som amatör och aldrig gjorde porträtt på beställning eller öppnade en riktig studio för kommersiellt bruk, betraktade Cameron alltid sin fotografiska verksamhet som en professionell strävan och tog aktivt itu med upphovsrätt, publicering och marknadsföring av sina verk. Under ett tiotal år fotograferade Julia Margaret Cameron över 3 000 bilder i stort format av många av tidens kända personer. Hon fotograferade författaren Lord Alfred Tennyson, som också bad henne illustrera sin dikt Idylls of the King med hjälp av kostymklädda figurer. Andra kända namn som poserade för hennes objektiv var John Everett Millais, William Michael Rossetti, Charles Darwin, Robert Browning, Henry Taylor, John Herschel och George Frederic Watts.
Hennes fotografiska verksamhet stöddes alltid av hennes man som, enligt ett uttalande av Cameron själv, med glädje tittade på varje foto som hans fru tog och entusiastiskt applåderade hennes talang.
Läs: Sally Mann – en av samtidens mest spännande fotografer
Mellan 1864 och 1865 blev Julia Margaret Cameron medlem i Photographic Society of London och Photographic Society of Scotland, och höll sin första separatutställning. Hennes avtryck genererade en stark efterfrågan i hela Europa och gav henne viktiga priser och hedersomnämnanden.
Vill du ha fler artiklar direkt i din inkorg? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev här
På grund av makens dåliga hälsa, den låga levnadsstandarden och för att komma närmare familjens kaffeplantager (som var svårt skadade av svamp) flyttade Cameron och hennes man 1875 till Sri Lanka, där hennes konstnärliga verksamhet tyvärr hämmades av att det var svårt att hitta fotografiskt material.
Senare blev Cameron sjuk och dog på Glencairns egendom i Sri Lanka den 26 januari 1879. Det sägs att det sista ordet hon yttrade var "Beauty" eller "Beautiful", vilket hon förevigade i sina enastående bilder.
