Under sin drygt sextio år långa karriär lyckades Lennart Jirlow sätta färg på den svenska såväl som internationella konstscenen. Vi minns Jirlows idylliska måleri som präglas av prunkande trädgårdar och myllrande restaurangliv.
Lennart Jirlow föddes i Stockholm 1936. Hans far var byggnadsingenjör men Lennarts betyg räckte inte till några finare utbildningar. Som nioåring började han måla med sin mammas gamla färger, på pannå som han köpte för sin veckopeng.
Han sökte 1952, 16 år gammal, till Konstfack och blev antagen som yngst i sin årskurs. Två år senare företog sig Jirlow en lång bildningsresa och liftade ut i Europa. På den vägen hamnade han bland annat i Holland, Frankrike och Italien. I Florens blev han kär och började i samma veva på konstakademien Accademia di Belle Arti.
Läs: Madeleine Pyk: med barnasinnet i behåll
År 1958 fick han vid 22 års ålder sin första utställning i Stockholm. Han bosatte sig snart i Sydfrankrike där han fördjupade sig i sin under utbildningen nyfunna stil – en stil som han hållit sig till under sin långa konstnärsgärning. År 1965 debuterade han i Paris. I samband med detta skrev Expressens pariskorrespondent en artikel om Jirlow, vilket ledde till att karriären snurrade igång på allvar.
Förr låg Lennart Jirlows ateljé på Rue de la Pompe i Paris 16:e arrondissement. Väggarna var täckta med utställningsaffischer från Nice, Höganäs, Lyon, Sofiero, Chicago, Visby och New York. Där fanns inramade porträtt med varma hälsningar från bland annat Povel Ramel, Karl Gerhard, Paul Bocuse, kungen och drottning Silvia samt stökiga högar med ramar och litografier.
Läs: 8 konstnärer som inspirerats av södra Frankrike
Jirlow bodde i Provence under större delen av sitt liv, där han hade sitt hem och sin ateljé. Han målade endast i dagsljus då han ansåg att el gav färgen fel nyans. Ljuset var en av anledningarna till att han stannade i Frankrike då Sveriges långa, mörka vintrar gjorde det svårt för honom att måla efter klockan 15.
Lennart Jirlow har kallats nostalgiker och gammalmodig. Redan på en utställning i Stockholm tidigt i karriären hade en dam kommit fram till konstnären och frågat “Den där Jirlow, lever han?”
En anledning till Lennart Jirlows otroliga popularitet är hans optimistiska skildringar av vardagen. Motiven föreställer ofta människor på caféer och restauranger på Paris pittoreska bakgator. Men han har även skapat scenografi till bland annat Vasateatern och Dramaten, samt en rad porträtt på kända kulturpersonligheter såsom Jan Malmsjö, Karl Gerhard och Evert Taube.
Läs: Svensk expressionism stavas Sigrid Hjertén
Jirlows rika motivvärld består, utöver samkväm runt bistrobordet, även av välfyllda vinkällare, stimmiga teatrar, prunkande trädgårdar och vidsträckta provençalska landskap. Även somriga Stockholmsmotiv har dykt upp genom åren.
De som kritiserat Jirlows måleri och söta motivval, ter sig ignoranta för det faktum att idyllen ibland bedrar. Som målningen av restauranggästen som somnat över det sista glaset rödvin på en tom krog där personalen redan ställt upp stolarna på borden. Målningen utstrålar ensamhet, men också trygghet – kanske en spegling av det ensamma i att vara konstnär?
Lennart Jirlows stil är naivistisk med en rik kolorit. Hans verk inger ömsom en känsla av bitterljuv melankoli ömsom en känsla av varm hemtrevnad. Kanske är verken en hymn till ett Paris som inte längre finns?
Under sin karriär höll Lennart Jirlow fast vid sitt karaktäristiskt färgsprakande måleri. Han var både optimist och aktivist. Han kallade sig för protestmålare och sa: ”Jag tror att en vänlig handling i en tavla föder andra vänliga handlingar. På så sätt är mina tavlor en protest – mot all elände i världen.” Ett citat som sammanfattar Lennart Jirlows liv och verk rätt bra.
Håll dig uppdaterad med de senaste nyheterna från konst- och auktionsvärlden: prenumerera på Barnebys kostnadsfria nyhetsbrev!
På Barnebys hittar man Jirlows färglitografier för några tusenlappar, både på auktion och hos handlare. År 2012 såldes oljemålningen Hotellviken, Saltsjöbaden hos Stockholms Auktionsverk för 750 000 kronor, vilket blev auktionsrekord för konstnären.
