Axel Einar Hjorth var banbrytande i den estetiska utvecklingen och hade en unik känsla för hantverk, detaljer och proportioner, egenskaper som gjort att hans ibland säregna formspråk är åtråvärda och lättplacerade i dagens moderna inredningar.
Förvånansvärt lite är känt om Axel Einar Hjorth. Det finns knappt ens några fotografier på honom. Vad man vet är att han föddes 1888 utanför Norrköping och att han växte upp under enkla förhållanden med sin ogifta mor. Som 12-åring placerades den unge Axel i fosterhem, lyckligtvis hos en familj som gav honom möjligheten att vid 20 års ålder studera möbelarkitektur vid Högre Konstindustriella Skolan (idag Konstfack). Han avslutade aldrig sina studier utan avbröt dem efter två år då fosterfaderns död tvingade honom att bli självförsörjande. Han påbörjade sin karriär som möbelarkitekt 1910 och sjutton år senare blev han chefsarkitekt på Nordiska Kompaniet i Stockholm.
Det var som ung lovande formgivare Axel Einar Hjorth skapade rubriker med århundradets mest exklusiva svenska möbler. När han började som chefsarkitekt på Nordiska Kompaniet 1927 hade varuhuset en särställning inom mode, design och möbeltillverkning. Att vara chefsarkitekt för Sveriges viktigaste producent av de senaste trenderna var utan tvekan dåtidens mest prestigefulla uppdrag.
Läs: Svenska designklassiker som aldrig går ur tiden
Världsutställningarna i Paris 1925 och i Barcelona 1929 samt Stockholmsutställningen 1930 satte svensk formgivning på världskartan och här representerade Nordiska Kompaniet tillsammans med Axel Einar Hjorth de svenska designidealen som präglades av förändring när luxuös klassicism avlöstes med stram funktionalism.
Läs: Designhistoria
Sportstugemöblerna som blivit några av de populäraste Hjorth-möblerna på auktion de senaste åren har sin bakgrund i mellankrigstiden med funktionalismen och framväxten av politiska ideal under 1920- och 30-talet som skulle ligga till grund för folkhemmet. I och med debatten om lagstadgad semesterrätt förutspådde Nordiska Kompaniet en ökad efterfrågan på möbler till fritidshus och Axel Einar Hjorth skapade serier som Utö, Lovö och Sandhamn.
Axel Einar Hjorths möbler fick utrymme på de stora mässorna; i New York 1927, Barcelona 1929, Stockholm 1930, London 1931, Chicago 1933, Bryssel 1935 samt i Paris 1937, innan han fick sluta sin tjänst 1938. Hans namn blev vida känt och till kunderna sällade sig några av dåtidens främsta samlare och ekonomiska elit. Konnässörer som Torsten Kreuger och Ivar Kreuger, familjen Wallenberg, Zarah Leander, Gösta Ekman och Kungahuset möblerade sina våningar och kontor med Axel Einar Hjorths superexklusiva och välarbetade möbler.
Vill du få fler artiklar direkt i din inkorg? Prenumerera på vårt nyhetsbrev
När Axel Einar Hjorth dör 1959 är han till stor del utraderad ur den svenska möbelhistorien. Det är tack vare NK:s arkiv, ett fåtal handlare och ambitiösa eldsjälar såsom Christian Björk, Eric Ericson och Thomas Ekström, författare till Axel Einar Hjorth: Möbelarkitekt som sammanställt den enda egentliga information som finns.
Han får dock sin upprättelse knappt femtio år senare när Bukowskis klubbar praktskåpet Louis, Sveriges då dyraste moderna möbel genom tiderna såld på auktion (åtminstone i Sverige), för 1 150 000 kronor plus provision. Buden fortsätter ligga på hög nivå både i Sverige och internationellt.
Upptäck fler artiklar på Bbys Magazine
Det här är en uppdaterad version av en artikel som ursprungligen publicerades den 15 november 2017.
