Paul Durand-Ruel blev den första galleristen och konsthandlaren i modern konsthistoria. Han förknippas med den grupp konstnärer som idag är världsberömda: impressionisterna. Vid den här tiden mötte dock gruppen starkt motstånd från kritiker. Men det hindrade inte Durand-Ruel från att bidra till impressionismens utveckling. Som Monet sade 1924, cirka två år efter Durand-Ruels död: “Utan Durand hade vi alla svultit ihjäl.”
Det var 1871 som Monet träffade konsthandlaren. Året efter skulle Durand-Ruel köpa 23 verk av Monet, för 35 000 franc. Mellan åren 1891 och 1922 köpte han totalt 12 000 impressionistiska verk: 1 500 Pierre-Auguste Renoir, 1 000 Claude Monet, 800 Camille Pissarro, 400 Edgar Degas, 200 Édouard Manet och ett flertal verk av bland andra Alfred Sisley och Paul Cézanne.

Paul Durand-Ruel föddes i Paris 1831. Hans karriär som gallerist började tack vare hans familj som ägde ett tryckeri, där teckningar av samtida konstnärer ofta ställdes ut. Galleriet blev snart en samlingsplats för konstnärer och samlare. I samband med fransk-tyska kriget flydde Paul till London där han öppnade ett galleri på New Bond Street. I London kom han i kontakt med konstnärer som Monet, Renoir, Manet, Degas, Pissarro och Sisley. År 1886, efter att han gått i konkurs, flyttade han till New York med 43 väskor fyllda med konstverk. På bara några veckor hade han sålt alla verk och när han öppnade ett nytt galleri på Fifth Avenue 1887 blev han en legendar bland amerikanska samlare.
Utan Durand hade vi alla svultit ihjäl
År 1905 arrangerade han en stor utställning, tillägnad impressionisterna, på Grafton Galleries i London med över 300 verk. Än idag anses utställningen vara den viktigaste som någonsin hållits för den impressionistiska rörelsen.

En målning från Durand-Ruels samling kommer auktioneras ut den 25 juni när Wannenes håller auktionen 19th Century Paintings. Kvinnoporträttet Marthe målades av Federico Zandomeneghi 1913. Durand-Ruel uppmuntrade Zandomeneghi till att delta i utställningar och han kom senare att uppskattas av allmänheten.

En annan höjdpunkt ur katalogen är oljemålningen La Belle Fille av den franske konstnären Henri Caro Delvaille. Han flyttade till USA 1917 och två år senare höll Art Institute of Chicago en utställning dedikerad Delvaille.

I Domenico Indunos verk skildras en kvinna i profil sittandes med ett brev i handen. Sättet Induno målar detaljerna på sidenklänningen är kännetecknande för hans oeuvre.

I katalogen hittar du också äldre konst, bland annat den storskaliga oljemålningen Triumph of Neptune and Amphitrite av Filippo Napoletano (Teodoro Filippo di Liagno). I målningen utvecklade konstnären Jacopo Zucchis manieristiska stil till en mer teatralisk barock stil.

En annan höjdpunkt är Lo sposalizio della Vergine av Carlo Maratti. Verket är en modell till en altartavla, som nu saknas, som fanns i kyrkan Sant'Isidoro a Capo le Case i Rom. Kapellet var helt dekorerat av mästaren mellan 1652 och 1956.



