Rembrandts mest omtalade grupporträtt har 377 år på nacken och är huvudattraktionen för besökarna vid Rijksmuseum i Amsterdam, som äger världens största samling av konstnären. Museet uppmärksammades även när det höll i utställningen “All the Rembrandts”, som visades i samband med “Year of Rembrandt”, mellan februari och juni.
Redan förra året meddelade museet att verket skulle genomgå en omfattande restaurering till följd av utställningen av Rembrandts 350-årsjubileum.
Rembrandt slutförde Nattvakten år 1642. Det var ett beställningsverk av kapten Frans Banning Cocq, som även fick pryda verket tillsammans med sjutton väktare. En av dem var löjtnant Willem van Ruytenburgh vars namn, tillsammans med Banning Cocq, nämns i verkets officiella titel; De Compagnie van Kapitein Frans Bannick Cocq En Lieutenant Willem van Ruytenburgh mashed gereed om uit te marcheren.
Namnet De Nachtwacht (Nattvakten) uppkom inte förens på 1800-talet när lacken hade börjat mörkna. Vid den tiden antog man att de mörka tonerna var de ursprungliga färgerna och att målningen avbildade en scen som utspelade sig på natten.
Verket hängde i salen vid Kloveniersdoelen, Amsterdam, och gjorde det i över sjuttio år. När dess glansperiod gradvis kom till ett slut år 1715 flyttades den till stadshuset i Amsterdam. Utrymmet som fanns där var för litet för den storskaliga målningen. Detta resulterade i att man skar bort delar av duken, både vid toppen och på sidorna, vilket reducerade verket till en storlek på 363 x 437 cm. Olyckligtvis är det än idag oklart var de avklippta bitarna tog vägen.
Omkring hundra år senare blev Nattvakten en del av samlingen av Rijksmuseum, som flyttades från Haag till Amsterdam år 1808. Knappt åttio år senare flyttade Rijksmuseum och verket följde med, och har varit funnits där sedan dess.
Under många år av förflyttning och dåligt utförda restaureringar kan inte ens ett mästerverk av Rembrandt klara sig oskadd. Det är inte enbart dåliga restaureringar som verket fått utstå. År 1911 och 1975 vandaliserades målningen med kniv. År 1990 hällde en man syra på Nattvakten, vilket däremot inte hade några större effekter på tavlan, tack vare museets ingripande.
Nu har det gått så pass lång tid att alla skador från det förflutna behöver åtgärdas så att Nattvakten kan skina som den gjorde för 350 år sedan. På grund av att man inte vill förflytta mästerverket under en längre period har man beslutat att genomföra undersökningen och restaureringen inför publik. Arbetets gång, som påbörjades 8 juli, kan följas live på internet.
Restaureringen förväntas pågå under ett år och kosta omkring 31,5 miljoner kronor.
