Covid-19 har som för de flesta branscher haft förödande effekter. Den första åtgärden efter att myndigheter reglerat resande och begränsat umgänge var att många av de större auktionshusen runt om i världen omgående senarelade de stora slagauktionerna till senare i vår.
Medan onlineauktionerna fortsatte som vanligt.
Sedan dess har flera länder runt om i Europa, och senare även andra världsdelar, fullkomligt stängt ner samhällen och möjligheten att överhuvudtaget besöka en auktionslokal fysiskt. Såväl för att köpa, som för att avyttra föremål. Dit har inte Sverige kommit ännu. Vilket vi ska vara oerhört glada och tacksamma över. Åtminstone ur ett affärsmässigt perspektiv.
Fram till nu tycks det ha funnits en osynlig gräns för vad auktionskunder varit beredda att spendera på regelrätta onlineauktioner, eller för den delen slagauktioner (så kallade live-auktioner) med möjlighet att bjuda online. Den gränsen har nu raderats, eller åtminstone flyttats fram rejält i och med ett nytt användarbeteende för auktionsbranschen i och med Covid-19. Idag sälja allt dyrare föremål på nätauktioner.
Flera av de auktionister jag varit i kontakt med senaste veckorna vittnar istället märkligt nog om rekordsiffror, generellt höga priser och, för vissa, till och med det bästa kvartalet någonsin. Samma gäller Barnebys som globalt har haft flera besökare än någonsin under mars månad och en tillfredsställande tillväxt på samtliga marknader, vilka inkluderar även de mest utsatta länderna Spanien och Italien.
Däremot tycks en del av de föremål som varit mest eftertraktade tidigare gått ner i pris, då intresset från vissa utsatta marknader dalat, medan andra kategorier av föremål nått skyhöga resultat. Med uteslutande digitala budgivare och telefonbudgivare har internationella intressenter fortsatt att lockats och också varit med och slagits om objekten. Många nya utländska kunder har bjudit hem föremål för höga priser på de svenska auktionerna.
Internationellt sett har vi sett hur såväl Sotheby´s satt nya online-rekord för armbandsur senaste veckan, liksom H&H Classics som är specialiserade inom veteranbilar, Classic Cars, raskt ställde om från att genomföra sin slagauktion till att istället genomföra den helt online.
Deras auktion den 18 mars på the Imperial War Museum in Duxford i Cambridgeshire i England var tvungen att stänga för fysiskt deltagande bara 24 timmar innan auktionen skulle äga rum. Man klarade det dock galant och trots att auktionssalen stod gapande tom slog man ett nytt rekord, när man klubbade iväg en 1936 Lagonda som ägts av Prins Bernard av Nederländerna för 209 000 pund.
Likaså genomförde italienska auktionshuset Finarte för ett par veckor sedan en succéauktion när man sålde fotografi för 4,2 miljoner kronor. Ett 40 procent högre resultat än vid samma tid förra året.
Budgivningen som skedde helt via onlineplattformar, videosamtal samt via telefon fick människor från hela världen att delta i auktionen.
– Detta är ett bra exempel på hur digitalisering gynnar auktionshus och konstscenen – inte bara i tuffa tider som vi upplever just nu, så Finartes VD Vincenzo Santelia till Barnebys i en intervju i Barnebys Magazine.
Exemplen på auktionsframgångar både i Sverige och internationellt är många, och efterfrågan finns definitivt kvar bland både samlare och "nybörjare" som plötsligt tillbringar allt mer tid i hemmet världen över.
Självklart kan detta ändras tämligen snabbt i och med att förutsättningarna för intag av föremål förändras, eftersom branschen är helt beroende av utbud. I Sverige och vissa andra länder har man varit snabba att använda digitala hjälpmedel för att enkelt kunna värdera föremålen utan att ha fysisk kontakt, genom exemplevis Face time-värderingar och live-chattar. Liksom man är allt mer generös med transporterna, både för intag och vid försäljning.
Lyssna gärna på ArtTactics podcast från förra veckan, där jag intervjuades av Adam Green om hur Covid-19 påverkar auktionsmarknaden.
Ett exempel är Uppsala Auktionskammare som nästa vecka har sin månatliga kvalitetsauktion. Auktionshuset erbjuder sina köpare gratis transporter till Stockholm, Malmö och Göteborg för att kunna upprätthålla den goda servicen och främja köpkraften hos kunderna. Något som lär betala sig i längden.
Värre är det med mässorna. Många är de handlare som uteslutande lever på att åka runt på mässor. Lokalt eller internationellt. Eller en mix av båda.
Hit kan räknas världsledande aktörer inom sina segment som ofta säljer för mångmiljonbelopp på de stora mässorna som Frieze, Art Basel, PAD, Masterpiece London, men ännu mer utsatt är idag många av de mindre design och antikhandlare som lever av mindre, och mer frekvent återkommande lokala mässor, som nu är inställda. De har nu varken har showroom eller publik.
För dessa är det helt avgörande att kunna ställa om till en digital affär. Alternativt kunna attrahera sin allra mest lokala kundkrets.
Jag är optimist. Jag är övertygad om att branschen kommer komma ur den här krisen också. Vi har bara under 1900-talet och 2000-talet upplevt flertal sättningar, nedgångar, kriser och katastrofscenarier.
Branschen genomgår just nu ett stålbad. Men kanske är det nödvändigt för att auktionsmarknaden ska bli mer attraktiv på sikt. Det har varit en överetablering av såväl auktionshus som plattformar och olika typer av rådgivare och analytiker i konstvärlden. Liksom vi har haft en enormt spekulativ marknad med kortsiktiga trender de senaste 10-15 åren.
När väl alla insett möjligheterna de digitala verktygen har att erbjuda, och gör det till en självklar del av sin vardag, så är det är dags att fokusera och arbeta med konstens sanna värden och bygga långsiktigt kapital i en bransch som överlevt såväl börskrascher, terror, naturkatastrofer, krig, digerdöd och Spanska sjukan. Det gäller såväl digitalt som analogt, där det fortfarande finns massor att göra för att öka intresset för auktionsbranschen.
Jag är helt övertygad om att vår fantastiska bransch kommer överleva även denna katastrof. För det vet alla inblandade som varit med ett tag. Kvalitet kommer alltid betalas för, och tillräckligt intressanta objekt kommer alltid hitta en köpare.
Och cyniskt men sant så hittar man säljarna mer än någonsin efter en sådan här kris. Branschen har ju trots allt, i alla tider levt av de fyra D:na - Death, Divorce, Disaster and Dept.
