Den första av de fem versionerna av Edvard Munchs Skriet, som idag finns på Nasjonalmuseet i Oslo, har ett litet meddelande på norska. I det övre vänstra hörnet, nästan osynligt mot den röda himlen, står det “Kan bara ha målats av en galen man!”, vilket lades till i blyerts några år efter att målningen skapades.
Experter trodde först att det var vandalism och att det kanske var en upprörd besökare som i början av 1900-talet klottrade på duken. Men nu har man med hjälp av infraröd analys kunnat avslöja vem som ligger bakom meddelandet och det är ingen mindre än Munch själv.
Teknikerna med infraröd fotografering och grafologisk analys har gjort det möjligt för experter att noggrant undersöka skriften, ord för ord och bokstav för bokstav, för att sedan jämföra den med andra kända skrifter av målaren, bland annat brev och anteckningsböcker. “Det råder inga tvivel om att inskriptionen är Munchs”, säger kuratorn Mai Britt Guleng i ett uttalande som släpptes av museet i måndags. “Handstilen och händelserna som inträffade när Munch visade tavlan för första gången, pekar alla i samma riktning.”
Läs: Här hittar du världens topp tio mest berömda konstverk
När den här versionen av Skriet ställdes ut i Norge i oktober 1895 möttes konstnären av hård kritik från allmänheten. Efter att ha sett utställningen skrev konstkritikern Hernik Grosch att det inte längre var möjligt att “betrakta Munch som en seriös man med en normal hjärna.” Kritiken påverkade inte bara konstnärens mentala hälsa utan kan också, enligt de senaste upptäckterna, ha fått honom att klottra den negativa meningen på duken.
Precis som sin far och syster led Edvard Munch av psykisk ohälsa och lades in på psyket 1908 efter ett nervöst sammanbrott. Den norske konstnären, som kämpade med ångest, kan ha upprepat kritikerns kommentar eller erkänt sitt psykiska tillstånd i skriften.
“Genom att skriva orden i molnen tog han på ett sätt kontroll över hur han skulle uppfattas eller förstås”, säger Mai Britt Guleng. “Vi kommer aldrig att sluta undersöka Edvard Munch och hans arbeten. Varje gång vi ställer nya frågor så dyker nya svar upp.”
Den här versionen av Skriet stals 1994, samma dag som Olympiska vinterspelen invigdes i Lillehammer, men hittades några månader senare. Målningen kommer ställas ut på Nasjonalmuseet 2022 tillsammans med andra verk från olika museisamlingar.
