I utställningen STOCKHOLM SYNDROME, vars namn antyder på den relation som kan uppstå mellan en kidnappad och förövaren ser vi en serie nya verk från de bägge uppmärksammade Londonbaserade konstnärerna.
Liksom i förra utställningen på Danviks Hospital i Carl Kostyáls regi ramar man in två konstnärers produktion under en period av såväl mentala som fysiska begränsningar. David och Oli har delat studiobyggnad i London och under perioder av lockdown har deras konstnärskap förändrats medan vänskapen knutits allt starkare.
Utställningens namn antyder det som många artister upplever när de hanterar de komplexa flödena av kreativt skapande. När kampen att skapa kan kännas förtryckande men ändå bara kan hanteras genom kapitulation och underkastelse.
En konstnärs liv är ofta isolerat, på samma sätt som en fånges eller en kidnappad. Med merparten av dygnets timmar tillbringade ensamma mellan fyra väggar i en studio. Ibland vinner man och lyckas bemästra sina energier, ibland förlorar man och måste kapitulera inför den vita duken. Ry David och Oli har upplevt det. Dessutom tillsammans.
Målningarna i utställningen STOCKHOLM SYNDROME skapades i en period av övergång till friheten, då samhället började öppna upp efter att tillbringat en längre tid i lockdown, men de två konstnärerna valde att dedikerat stanna kvar i sina ateljéer på en begränsad yta för att skapa sin konst.
Läs: Barnebys har träffat Malmö-aktuella konstnären Oli Epp
Oli Epps målningar skildrar mänskligheten i våra inre demoner som kan uppstå ur jobb och kärlek, men även teknik. Fantastiska men overkliga karaktärer återspeglar det inre psyket och hur vi bearbetar omvärlden inifrån. Dessa hybridvarelser avslöjar sanningar om mänsklighetens förmåga och begränsningar i att förstå, och uppenbarar sig som kränkningar av vad vi vet och redan känner till. Sammansatta varelser med hästar (Pantomime) eller djävulen (Hell Hole) blandas med hybrider av människor och datorer (Reboot). Resultatet stannar kvar i våra sinnen och blir svåra att glömma.
Sammanslagningen av människa och maskin märks även i Ry David Bradleys arbete. De latinska titlarna på hans verk tyder på att nya arter växer fram. Bradleys digitala skildringar använder ett uttrycksfullt gestikulerande och talar till måleriets historia, men i nuet och i en nära framtid där människor förändras av tekniken. Med ansiktsfilter, stiliserade tårar och nya lager av verklighet är livet uppdaterat och antyder ett känslomässiga tillstånd av förvirringen av förälskelsen för skärmen.
Precis som de flesta andra konstnärer i Carl Kostyáls "stall" har Ry David Bradley och Oli Epp gemensamt att de skildrar vår samtid genom att utforska historien och prova visuella element och tekniker som skapar hybridresultat i den respektlösa humor och uttrycksfulla energi som uppstår.
Utställningen öppnar den 23 augusti och håller öppet till 20 september. Här kan du läsa mer om utställningen!
