När det kommer till diamanter finns det en rad olika faktorer som kan påverka ädelstenens värde. Med siffror och benämningar på olika carat, färg, klarhet och slipning kan man lätt bli förvirrad när man letar diamanter på auktion. Vi hjälper dig att bli expert på diamanter i Barnebys diamantguide!
Ordet diamant kommer från grekiskans adámas och betyder ‘den fasta’ eller ‘den som är omöjlig att kuva’. Diamanten är ett sällsynt mineral som är uppbyggt av kolatomer och det är det hårdaste materialet som förekommer i naturen.
En av de första förvirringarna som kan uppstå när man talar om diamanter är den rörande diamantens vikt då bedömningen görs utifrån carat, snarlikt guldets karat. Men för att komma ihåg vilken mätenhet som tillhör diamanter har vi ett knep som vi lånat från våra engelsktalande vänner: de fyra C:na. color, carat, clarity och cut.
Color
Färg kan ju tyckas vara lite missvisande som mått när det kommer till diamanter. För de ska väl vara klara? Det är riktigt. Färgskalan bygger på avsaknaden av färg. Färgsystemet utgår från en alfabetisk skala från D till Z där D är den högsta och bästa bokstaven för en diamant. En diamant som har graderingen D, E eller F i kategorin Colorless, är av högsta raritet och därav väldigt värdefull. Skalan fortsätter med kategorierna Near Colorless (G-J), Very Faint Yellow (K-M), Faint Yellow (N-R) och Light Yellow (S-Z) där den sista kategorins stenar har en gulaktig ton och klassas som minst fina.
Men det finns även diamanter med färg, dessa kallas för fantasifärgade diamanter och kan hittas i rosa, blå och gula toner. Färgens intensitet är måttstocken för diamantens värde i detta fall och eftersom de är extremt ovanliga klassas de ofta högre än diamanter i kategorin Colorless.
Carat
Utöver skillnaden i stavning mäter karat och carat olika saker. Karat, förkortas K, mäter guldets renhet medan carat som förkortas ct, mäter diamantens vikt.
Men betyder högre carat dyrbarare diamant? Nej, riktigt så enkelt är det inte.
Läs: Åtta sensationella loppisfynd
Alla faktorer (färg, vikt, klarhet och slipning) spelar in när en diamants värde avgörs. Till exempel kan det vara en stor, tung diamant, men som ligger lågt i färgskalan. När det kommer till fantasifärgade diamanter är dock carat den viktigaste faktorn efter färgen.
Clarity
Klarheten i en diamant definierar dess renhet. Med hjälp av en lupp mäter man antal inneslutningar, håligheter och repor. Precis som med färgen finns en skala utifrån vilken diamanternas klarhet klassas. Har en diamant beteckningen IF kan du vara säker på att det är en riktig dyrgrip. IF betyder att stenen har den allra finaste klarhet och är helt fri från inneslutningar, något som är mycket ovanligt. Funderar du på att köpa en sten eller ett smycke med en diamant är beteckningarna VVS och VS ett bra val då de små inneslutningarna är omöjliga att se med blotta ögat.
Läs: 9 smyckesmärken ni älskar
Cut
Då diamanten är det hårdaste naturliga materialet som finns i naturen är de också svåra att slipa. Det enda som är hårt nog att slipa en diamant med är en annan diamant. Slipningen är för många gemmologister den viktigaste faktorn när man värderar en diamant. Här mäts stenens reflektion, symmetri och slipkvalitet. Stenens lyster och förmåga att reflektera ljus försämras med en dålig slipning. Detta innebär i sin tur att färg och klarhet inte spelar någon roll om stenen är dåligt slipad då den uppfattas mörkare än vad den egentligen är.
Kvaliteten av slipningen kan delas in i fem kategorier där endast tre procent av alla diamanter betecknas som “Ideal”. Följer gör “Mycket god” (ca 15%), “God” (25%), “Medelgod” (35%) och “Dålig”.
Vi är dock inte färdiga med slipningarna. Utöver kvaliteten på slipningen finns det, som de flesta av oss vet, flera olika former av diamanter. Här listar vi de olika former som är vanliga när vi pratar om diamantslipning.
Navette
En navettslipad diamant kan också kallas för markisslipning efter markisinnan Madame de Pompadour, kung Ludvig XIVs officiella älskarinna. Diamanten slipas i en utdragen form med fasetter och ser ofta större ut i carat jämfört med andra slipningar.
Briljant
Briljantslipningen är den vanligaste slipningen av diamanter. Den runda formen ger en maximal ljusreflektion och även de minsta av stenar gnistrar mycket i denna form. Nästan 70 procent av alla diamanter som säljs är briljanter.
Läs: Historien om Cartier Love Bracelet
Dropp eller pendeloque
Droppslipningen, eller en pendeloque, är en sten med en rundad och en spetsig ände. Lite som en blandning av en briljantslipning och navettslipning.
Rosensten
En rosensten har en platt botten och en kupolformad krona som reser sig i en spets. En rosensten kan ha mellan 3 och 24 fasetter och liknar formen av en rosenknopp, därav namnet. Det är en av de äldsta slipningarna som daterar tillbaka till 1500-talet och var vanlig under den georgianska och viktorianska eran.
Baguette
Ja, denna form liknar ett bröd. Diamanten slipas i en avlång form och precis som med brödet varierar längden. Är den placerad som en huvudsten på ett smycke är den oftast mer avlång än en sidosten. Slipningen som har en stor fasett i mitten kräver att stenen är ren och klar vilket innebär att större stenar oftast inte slipas som baguetter.
Oval
Ovalslipningen påminner om både briljantslipningen, navettslipningen och baugetteslipningen. Den är avlång som baguetten men har rundade ändar i likhet med navetten och ger mycket ljusreflektion som briljanten. Den moderna slipningen uppfanns på 1950-talet och blev mycket populär på ringar då slipningen ger intryck av att fingrarna skulle vara längre.
Prinsess, carré eller kudde
De tre formerna prinsess, carré och kudd har gemensamt att de alla är kvadratiska. Prinsess- och carréslipningen har båda spetsiga hörn och ger också en hög ljusreflektion men inte lika mycket ginster som briljanterna. Kuddslipningen är också kvadratisk men med rundade hörn. Slipningsformen var som mest populär i slutet på 1800-talet och har åter blivit en populär slipningsform de senaste åren trots att de inte gnistrar fullt så mycket som andra slipningar.
Läs: Världens 10 dyraste diamanter
Cabochon
En cabochon är en sten som blivit formad och slipad men saknar fasetter. Vanligtvis har den en platt botten och en konvex. Denna typ av slipning är vanligare med stenar som är oklara då fasettslipningar frambringar stenens klarhet.
Taffel
Taffel innebär att diamanten har en avskuren platt form och kan förekomma tillsammans med flera andra slipningsformer. En fullslipad briljant har till exempel en taffel och totalt 57 fasetter.
