Den 16 juli 1788 anlände tre ambassadörer från Indien, Mohammed Dervish Khan, Akbar Ali Khan och Mohammed Osman Khan, till Paris för att förhandla med det franska hovet. Diplomaterna hade skickats av guvernören i Mysore, Tipu Sultan, för att få Ludvig XVI:s politiska och militära stöd för att besegra de brittiska styrkorna i Indien. Kungens makt var dock på nedgång, eftersom den franska revolutionen var i antågande och fransmännen nyligen hade undertecknat ett fördrag med engelsmännen efter det amerikanska frihetskriget 1783.
Läs: Världens dyraste kvinnliga konstnärer
De tre utländska ambassadörernas ankomst till den franska huvudstaden väckte sensation hos hovet och det franska folket, som följde varje steg de tog i pressen och fascinerades av dessa politiker i ovanlig klädsel.
Det året stod konstnären Élisabeth Vigée Le Brun på toppen av sin karriär: hon hade målat av drottning Marie Antoinette och var en del av den mäktiga eliten i Paris och Versailles. Hennes första möte med ambassadörerna skedde under en operakväll, och hon blev så tagen av trion att hon bestämde sig för att måla av dem.
Läs: Marie Antoinettes favorit – Élisabeth Vigée Le Brun
Ambassadörerna gjorde dock genom sin tolk klart för den kvinnliga konstnären att de inte skulle posera om inte kungen personligen bad om det. Vigée Le Brun presenterade sin plan för Hans Majestät, som sedan bad ambassadörerna om en tjänst. Upprymd började Vigée Le Brun med porträttet av Dervish Khan och presenterade honom som "stående med handen på sin dolk. Den här positionen kom till honom så enkelt och naturligt att jag inte bad honom att ändra den", sade hon senare.
Det här porträttet utstrålar en intensitet som inte finns i något av Vigée Le Bruns andra verk. Den stora målningen är två meter hög och ambassadören fyller hela duken, mot en idyllisk bakgrund av blå himmel och böljande kullar. Den befälhavande diplomaten är klädd i svepande muslin och en broderad jacka och skärp tillverkade av lyxiga indiska material som fascinerade fransmännen. Han håller i en stor böjd dolk, vars handtag och blad är dekorerade på samma sätt som hans kläder. Porträttet i naturlig storlek fångar den storhet och extravagans som denna viktiga person från öst inspirerade den franska befolkningen till.
Läs: Från renässansen till upplysningen: en kvinnlig konstnärshistoria
Konstnären kunde dock knappast ha förutsett följande händelseförlopp. När hon senare återvände till hotellet för att hämta sina ambassadörsporträtt nekades hon tillträde. Hon bad då en tjänarinna att gå och hämta målningarna åt henne. När Dervish Khan fick reda på tjänstekvinnans överträdelse hotade han att döda henne, men ändrade sig efter att (falskeligen) ha informerats om att kungen själv hade bett om att få se målningen.
Vill du få fler artiklar direkt i din inkorg? Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Tyvärr lyckades de tre ambassadörerna inte vinna den franska regeringens lojalitet mot britterna, utan återvände tomhänta till Mysore, där de halshöggs för sitt misslyckande. Konstnären flydde från Frankrike under revolutionen 1783 och etablerade sig i de europeiska elitkretsarna som porträttmålare. Hennes porträtt av ambassadören visades senare på Parissalongen 1789 och blev en del av hennes makes samling efter att de skilt sig 1794.
Historien kring målningen förebådar vad som komma skall: utan militärt stöd från världsmakter som Frankrike skulle Indien underkasta sig det brittiska imperiets styre i mitten av 1800-talet, vilket skulle förändra landets historia för alltid. Porträttet, som visar den unga kvinnliga konstnärens extraordinära talang i kombination med en fascinerande politisk bakgrund, såldes för 7,18 miljoner dollar (cirka 64,2 miljoner kronor) på Sotheby's den 30 januari 2019 och blev Élisabeth Vigée Le Bruns dyraste målning som någonsin auktionerats ut.