Häftig maktkamp om Hilma af Klints arv

En intensiv konflikt om framtiden för Hilma af Klints konstverk har brutit ut inom stiftelsen som ansvarar för att bevara hennes arv. Kärnan i striden handlar om huruvida hennes verk ska förbli tillgängliga för allmänheten eller endast vara reserverade för ett exklusivt fåtal "andligt sökande". Denna konflikt, som redan har lett till rättsliga åtgärder, kan komma att förändra hur konstvärlden förhåller sig till en av modernismens mest visionära konstnärer.

Hilma af Klint, som idag betraktas som en pionjär inom den abstrakta konsten, var länge relativt okänd, fram till 1980-talet då hennes verk visades på utställningen The Spiritual in Art på Los Angeles County Museum of Art. Med sina rötter i mystik och andlighet var hennes målningar tänkta att förstås inom ett andligt ramverk, vilket har lett till livliga debatter om hur de bör visas. Hilma af Klint efterlämnade över 1 300 verk, som hennes brorson Erik af Klint försökte bevara genom att grunda Hilma af Klint Foundation 1972, efter att Moderna Museet i Stockholm avböjt att ta emot dem.

Läs: Hilma af Klint – den nonfigurativa konstens pionjär

I flera decennier har stiftelsen arbetat för att göra hennes konst tillgänglig för allmänheten. Stora utställningar på Guggenheim, Tate Modern och en kommande på MoMA i maj har cementerat hennes rykte och lockat hundratusentals besökare. Men internt inom stiftelsen har djupa meningsskiljaktigheter uppstått om hur hennes arv bör förvaltas.

Stiftelsens nuvarande ordförande, som också heter Erik af Klint – Hilmas barnbarnsbarn – menar att de offentliga utställningarna går emot hennes avsikter. ”När en religion hamnar på ett museum, då är den död”, säger han i en intervju med Dagens Nyheter och hävdar att hennes målningar aldrig var avsedda för en bred publik. Istället föreställer han sig ett privat tempel där endast de som söker "andlig kunskap" får betrakta verken. "Det handlar inte om vad jag vill, det handlar om vad stiftelsens stadgar säger", säger han. Enligt dessa stadgar ska konstverken vara tillgängliga för "dem som söker andlig kunskap" samt för de som kan bidra till att "fullfölja det uppdrag" som hennes "andliga vägledare" hade tänkt sig.

Stiftelsens övriga förvaltare motsätter sig denna vision. De hävdar att stadgarna kräver att konstverken ska vara tillgängliga för allmänheten – inte inlåsta. ”Påståendet att endast utvalda får se konsten är en grov misstolkning av stadgarna, stiftarens vilja och Hilmas intentioner”, säger styrelsens talesperson Varg Gyllander till Dagens Nyheter.

Vill du få fler artiklar direkt i din inkorg? Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Stiftelsens interna strid kulminerade i december 2024 när Erik blockerade ett föreslaget partnerskap med galleriet David Zwirner. Affären, som hade stöd av en majoritet av styrelseledamöterna, skulle ha handlat om försäljning och utställningar av af Klints verk. Erik såg det dock som ett "fientligt övertagande" som riskerade att kommersialisera hennes arv, något han förklarade för The Guardian.

Zwirner anklagade i sin tur Erik för sabotage. "Familjemedlemmarna agerar inte i Hilma af Klints bästa intresse", sade han och betonade att utställningar och strategiska samarbeten är avgörande för att bevara hennes konstnärliga arv.

Även om stiftelsens stadgar förbjuder försäljning av hennes banbrytande serie Paintings for the Temple (skapad mellan 1906 och 1915), tillåter de försäljning av andra verk för att finansiera bevarandet av samlingen. Erik fruktar att detta kryphål kan leda till att viktiga verk säljs.

Läs: Abstrakt konst: den nonfigurativa konsten

Erik har dock begränsad makt att genomdriva sin vision eftersom ingen annan styrelseledamot delar hans uppfattning. Enligt stadgarna ska majoriteten av styrelseledamöterna tillhöra Antroposofiska Sällskapet, och fyra av dem stödjer för närvarande försäljning och utställningar.

Utan stöd från övriga styrelsemedlemmar har Erik nu vänt sig till domstol. Han har lämnat in stämningsansökningar mot stiftelsens förvaltare, med anklagelser om otillåtna affärer och ekonomisk misskötsel. Hans senaste åtgärd – en ansökan till Stockholms tingsrätt – syftar till att avsätta flera av styrelseledamöterna.

Om han misslyckas har han lovat att avgå, vilket innebär att stiftelsens framtida ledarskap förblir osäkert.

Upptäck fler konstnyheter på Bbys Magazine