Mot slutet av 1963 märkte den danska möbeltillverkaren Fritz Hansen att efterfrågan ökade på en stol som hade funnits i sortimentet i åtta år: modell 3107 ur Arne Jacobsens stolserie Sjuan. Det är en enkel men genial stol, uppbyggd av en sits i böjt fanér och ett fyrbent underrede i stålrör. Sjuan utvecklades ur den trebenta föregångaren Myran, som tre år tidigare varit en av de första stolarna med en sits i ett enda stycke formpressat fanér. Modell 3107 sålde redan bra, men blev nu plötsligt en storsäljare i både Europa och USA. Bakgrunden till detta fenomen hade sin början i England ungefär två år tidigare.
Läs: Arne Jacobsen: dansk funkis fader
Året var 1963. Världen befann sig mitt i kalla kriget och i Storbritannien väckte en skandal med inslag av spioneri, lögner och affärer starka reaktioner. I centrum stod modellen Christine Keeler och landets krigsminister John Profumo.
Allt började i juli 1961 på godset Cliveden i Buckinghamshire. Där höll värden William Waldorf Astor, tredje viscount Astor och medlem i det konservativa partiet, en trädgårdsfest för att hedra Pakistans president Muhammad Ayub Khan. Bland gästerna fanns John Profumo med sin fru, skådespelaren Valerie Hobson, samt societetsosteopaten Stephen Ward, som periodvis bodde i en stuga på området. Han hade med sig två unga kvinnor som arbetade som modeller och dansare i London och som han tagit under sina vingar. En av dem var 19-åriga Christine Keeler, som han presenterade för Profumo. Ward åtalades senare för koppleri och tog sitt liv strax före domen, trots brist på bevis.
Keeler och Profumo inledde en affär som dock tog slut efter bara några veckor. Troligen hade den aldrig väckt någon större uppmärksamhet om Keeler året därpå inte blivit inblandad i en incident som ledde till en polisutredning och en rättegång. I samband med denna dömdes hon senare för mened och avtjänade ett fängelsestraff. I december 1962 dök en annan av Keelers älskare upp utanför Stephen Wards hus i London, där hon periodvis bodde, och avlossade flera skott mot byggnaden, driven av svartsjuka. Utredningen förde polisen till Ward och hans kontakter i höga politiska och diplomatiska kretsar, bland annat hans vänskap med den sovjetiske militärattachén Jevgenij Ivanov, som Keeler också haft en kort relation med.
Läs: 7 berömda skildringar av London
Under kalla kriget var ett sådant triangeldrama ytterst allvarligt. Oron för att hemlig information kan ha läckt till Sovjetunionen var stor och pressen började rapportera om saken, till en början försiktigt. I mars 1963 tvingades John Profumo uttala sig inför parlamentet. Han förnekade att han haft en sexuell relation med Christine Keeler. Men journalisterna fortsatte att granska fallet och vittnen trädde fram. I juni erkände Profumo att han hade ljugit och avgick samma dag från sin post. Skandalen var därmed ett faktum. Hans lögner ledde till ett kraftigt förtroendetapp för regeringen, vilket bidrog till att även premiärminister Harold Macmillan avgick i oktober 1963.
Läs: De 10 mest skandalösa verken i konsthistorien
Håll dig uppdaterad med de senaste nyheterna från konst- och auktionsvärlden: prenumerera på Barnebys kostnadsfria nyhetsbrev!
Christine Keeler stod i centrum för mediernas uppmärksamhet och blev skandalens huvudperson. Hon medverkade därför i filmen The Christine Keeler Story, som spelades in i Danmark mellan augusti och september med främst amerikanska och brittiska skådespelare. Filmen berättade historien ur hennes perspektiv. Eftersom skandalen fortfarande pågick var produktionen försiktig och John Profumo förekom bara indirekt. Filmen fick dock aldrig någon officiell premiär i Storbritannien.
Som en del av marknadsföringen skulle Keeler posera naken för fotografen Lewis Morley, men hon var tveksam. Som kompromiss placerade Morley henne naken på en stol, där ryggstödet dolde delar av kroppen.
Läs: Mer än bara naket
Detta beslut fick de konsekvenser som nämndes inledningsvis. En av bilderna, som också användes till filmens affisch, blev ett ikoniskt fotografi. Samtidigt blev stolen på bilden en designikon. Många trodde att det var modell 3107 ur Arne Jacobsens Sjuan som syntes på bilden. Men så var det inte. Den stol som användes var i själva verket en kopia, vilket framgår tydligt av handtaget i ryggstödet, något som originalet saknar.
Hittills har fem miljoner exemplar av stolarna i serien Sjuan sålts, med modell 3107 som den mest framgångsrika. Den är för många känd under sitt inofficiella smeknamn: The Keeler Chair.
