Om man tittar på fotografier från kungliga evenemang, där damerna bär sina finaste smycken, inklusive diadem, märker man att dessa juveler, trots sin variation, har vissa gemensamma drag. De är ofta tillverkade av vitt guld eller platina och prydda med glittrande diamanter, färgade ädelstenar och ibland pärlor. Ett diadem skiljer sig dock helt från mängden. Dessutom har det en unik egenskap: det är ett av de äldsta diademen inom den europeiska högadeln som fortfarande finns kvar och används än idag.
Läs: 5 saker du inte visste om ädelstenar
Det handlar om kamédiademet, ett av smyckena i den svenska kungafamiljen Bernadottes juvelsamling. Diademet har varken diamanter eller andra ädelstenar. Istället består det av ett filigranmönstrat nät av gult guld, rikt dekorerat med vita pärlor. Diademets krona, som har gett det dess namn, består av sju kaméer som, omgivna av ytterligare pärlor, utgör huvudets verkliga blickfång. De handskurna kaméerna i antik stil, tillverkade av musselskal och hårdsten, skildrar figurer från grekisk mytologi, med Afrodite som avväpnar Eros i förgrunden.
Diademet har sitt ursprung i Frankrike och tillverkades omkring 1805 av den kejserliga hovjuveleraren Nitot som en del av ett garnityr. Det var troligen tänkt som en gåva från Napoleon till hans dåvarande hustru Joséphine de Beauharnais. Garnityret omfattade även ett halsband, en brosch, två armband och ett par örhängen, även om vissa delar kan ha tillkommit senare. Joséphine ägde en omfattande smyckessamling, med många diadem, eftersom den antika stilen var på modet vid den tiden.
Läs: Inte bara för kungligheter: vi fördjupar oss i tiarans historia
Trots Napoleons stora kärlek till Joséphine skilde de sig 1809, eftersom hon inte kunde ge honom en tronarvinge. Hon fick dock behålla sin smyckessamling. Ett år efter skilsmässan valdes den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte till svensk tronföljare. Han var gift med Désirée Clary, Napoleons tidigare fästmö, som han hade lämnat för Joséphine. Men det är bara en parentes. Mycket viktigare för diademets historia är att Jean Baptiste och Désirée, som från 1818 regerade som Sveriges kungapar Karl XIV Johan och Desideria, fick sonen Oskar I. Han förlovade sig med Josefina av Leuchtenberg 1822 och gifte sig med henne året därpå.
Läs: Kronjuvelerna: fem kungligheters juveler på auktion
Josefina av Leuchtenberg var äldsta dotter till Eugène, son till Joséphine de Beauharnais, och hans hustru, prinsessan Augusta Amalia av Bayern. Eugène hade av sin styvfar Napoleon utsetts till kung av Italien och fick efter dennes fall titeln hertig av Leuchtenberg av sin svärfar, kungen av Bayern. Vid sitt bröllop med den blivande kungen Oskar I fick Josefina sin farmors kamégarnityr i gåva. På så sätt fördes det extraordinära diademet till Sverige.
När drottning Josefina gick bort 1876 testamenterade hon kamégarnityret till sin enda dotter Eugénie, en begåvad konstnär som förblev ogift. Eftersom Eugénie inte hade några barn överlämnades garnityret genom hennes testamente till brorsonen Eugen 1889. Inte heller han gifte sig, och därmed fanns ingen som kunde bära diademet, vilket blev ett märkligt sammanträffande med tanke på att det pryds av kärleksgudar ur den antika mytologin.
Skapa en bevakning på diadem så får du mejl när nya objekt dyker upp!
1932 förändrades diademets öde när Eugen skänkte det tillsammans med de tillhörande smyckena till prinsessan Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha i samband med hennes bröllop med den svenske kronprinsen Gustav Adolf. Sibylla bar diademet bland annat vid bröllopet mellan sin svägerska Ingrid och den blivande danske kungen Frederik IX. Tidigare hade hon lånat ut garnityret till Ingrid när hon klädde ut sig till drottning Josefina vid en kostymfest.
Därmed inleddes kamédiademets era som bröllopsdiadem för familjen Bernadotte. Två av Sibyllas döttrar, Birgitta och Désirée, bar det vid sina bröllop 1961 respektive 1964. Efter Sibyllas död övergick kamégarnityret till hennes ende son, den nuvarande kungen Carl XVI Gustaf. När han gifte sig med Silvia Sommerlath 1976 bar även hon det extraordinära diademet.
Läs: Historiens bästa brudklänningar
Nästa kungliga brud som bar det traditionsrika diademet på sin stora dag var kronprinsessan Victoria 2010. Hennes äktenskap med Daniel Westling har resulterat i två barn, Oscar och Estelle, och det är sannolikt att diademet även kommer att användas vid deras framtida bröllop. Den unga prinsessan har naturligtvis gott om tid innan dess.
