Sedan 1878 har konklaven, det vill säga valet av ny påve, ägt rum i Sixtinska kapellet. Byggnaden är också mycket intressant ur ett konsthistoriskt perspektiv, då den rymmer några av världens mest berömda fresker. Vi har tagit en närmare titt på kapellets väggar och tak.
Under 1400- och 1500-talen genomgick Vatikanen omfattande förändringar som gav påvarnas säte det utseende vi känner igen idag. Det mest centrala projektet var nybyggnationen av Peterskyrkan, som ersatte den gamla byggnaden från 400-talet med den monumentala katedralen och dess slående kupol (färdigställandet av denna tog över 120 år, från 1506 till 1626). Norr om Peterskyrkan ligger Vatikanmuseerna och det Apostoliska palatset, med sina gallerier dekorerade av Rafael. Mellan dessa två byggnader ligger Sixtinska kapellet, ett av palatsets kapell, tillägnat Jungfru Marias himmelsfärd.
Läs: Här hittar du världens topp tio mest berömda konstverk
Innan Sixtinska kapellet uppfördes fanns det en äldre byggnad på platsen, Cappella Magna. Den gav plats för den nuvarande byggnaden, som uppfördes av Baccio Pontelli 1475, på beställning av påve Sixtus IV. Kapellet, som mäter 40,9 meter i längd, 13,4 meter i bredd och 20,7 meter i höjd, har fått sitt namn efter honom.
Sixtus IV bjöd in några av sin tids främsta målare för att dekorera väggarna i den nya byggnaden. På den norra väggen skildrades scener ur Jesu Kristi liv, och på den motsatta väggen skildrades scener ur Moses liv. Konstnärerna som deltog i detta arbete var bland andra Sandro Botticelli (Kristi frestelse, Händelser ur Moses liv, Korahs, Datans och Abirams straff), Pietro Perugino (Kristi dop, Kristus ger Petrus nyckeln till himmelriket, Moses resa till Egypten), Domenico Ghirlandaio (Kallelsen av de första apostlarna), Cosimo Rosselli (Bergspredikan, Nattvarden, Överlämnandet av lagens tavlor), Luca Signorelli (Moses testamente och död) och Biagio d'Antonio (Passagen genom Röda havet).
Ursprungligen var det tänkt att det skulle vara åtta fresker per cykel, men scenerna med Kristi födelse och Moses upptäckt, som Perugino målade på kapellets västra vägg, ersattes senare av ett annat projekt. På den östra väggen förstördes freskerna som skildrade Kristi uppståndelse och tvisten om Moses kropp av Ghirlandaio och Signorelli 1522, men de restaurerades och förnyades sextio år senare.
Arrangemanget av de enskilda scenerna tyder på att Sixtinska kapellets orientering ursprungligen planerades annorlunda, med ingången i väster och altaret i öster, vilket var vanligt på den tiden. Men man valde att behålla den ursprungliga orienteringen från Cappella Magna.
Påven Julius II hade den största ambitionen när det gällde omgestaltningen av Vatikanen. Han beställde inte bara renoveringen av Peterskyrkan utan också de berömda takmålningarna i Sixtinska kapellet. Michelangelo Buonarroti valdes som konstnär, trots att han var mer intresserad av skulptur än måleri och inte hade någon större lust att utföra detta påvliga uppdrag. Han genomförde ändå projektet, och efter fyra års arbete, 1512, avtäcktes den imponerande takmålningen som skildrar scener ur Första Mosebok och täcker en yta på 520 kvadratmeter.
Vill du ha fler artiklar direkt i din inkorg? Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De nio centrala panelerna visar scener från världens skapelse fram till Noaks liv, där Adams skapelse inte bara är den mest berömda scenen i cykeln, utan ett av de mest berömda verken i konsthistorien överlag.
Läs: Konsten att skildra faderskap
De centrala panelerna omges av avbildningar av gammaltestamentliga profeter och sibyllor, medan de fyra hörnen visar gammaltestamentliga hjältar, bland dem Judit med Holofernes och David med Goliat. Även Jesu förfäder är avbildade på fälten ovanför de välvda fönstren.
Läs: De 10 mest skräckinjagande verken i konsthistorien
Michelangelos arbete i Sixtinska kapellet slutade dock inte med takmålningarna. Tjugo år efter att ha avslutat detta gigantiska projekt fick den nu 57-årige konstnären i uppdrag att skapa en ny fresk för den västra väggen i kapellet.
Det önskade temat var den yttersta domen, som skulle ersätta tre äldre verk: de två som nämnts tidigare och ett ytterligare verk av Perugino (Jungfru Marias himmelsfärd). Michelangelo arbetade med fresken i fem år, från 1536 till 1541, förmodligen utan hjälp av elever eller assistenter. När fresken avtäcktes väckte den både beundran och kritik – vissa ogillade den stora nakenheten. För att dämpa detta censurerades delar av fresken, vilket innebär att vissa figurer målades över. Detta ingrepp kunde inte återställas under restaureringarna på 1900-talet. Å andra sidan kom Michelangelos klara färger, som genom åren hade dämpats av tidens påfrestningar, att åter synas i sin fulla prakt.
På grund av konklaven, som inleds den 7 maj, kommer Sixtinska kapellet tillfälligt att vara stängt för besökare.
