Den baskiska polisen som utredde händelsen berättade för domstolen att fallet var “en av de största förfalskningarna kopplade till arkeologiska fynd från det romerska riket,” rapporterade Guardian.
Det hela började 2006 när den spanske arkeologen Eliseo Gil hyllades för att ha hittat flera arkeologiska fynd, bland annat ett av de tidigaste skildringarna av korsfästelsen. Hans artefakter presenterades som om de var utgrävda från den romerska staden Veleia nära den baskiska staden Vitoria.
Gils upptäckt ansågs vara något av ett mirakel då han hade hittat inristade keramiska skärvor från 200-talet med motiv av korsfästelsen av Jesus, egyptiska hieroglyfer och baskiska ord som daterades till 600 år tidigare än de baskiska artefakter som hittats innan.
Läs: Ännu en katastrofal restaurering
Medan Gil menade att hans fynd skulle “skriva om historieböckerna” var det hela tyvärr för bra för att vara sant.
Det skulle dröja två år tills experter blev misstänksamma över Gils fynd. Medan vissa av artefakterna hade spår av modernt lim hade andra referenser till icke-befintliga gudar och till den franska 1600-tals filosofen René Descartes. För att inte nämna skildringen av korsfästelsen där det stod “RIP”, vilket motsäger den kristna tron på Jesu gudomlighet.
Läs: Muslingestolen fortsätter att gäcka marknaden
Andra detaljer som ifrågasattes var de märken som fanns på skärvorna som var perfekt placerade på varje bit, som om de hade graverats efter att de gått sönder. Och stavningen samt grammatiken gick inte ihop då till exempel Jupiter var skrivet med ett “J” istället för ett “I” trots att “J” inte existerar i det fornlatinska alfabetet. Fältarkeologerna kunde inte heller komma ihåg att de sett dessa inskriptioner.
Domstolen fastställde att de 36 artefakterna hade ändrats “med samtida snitt som var avsedda att föreslå att de var från samma tidsperiod som föremålen.” De menade också att dessa är irreversibla ändringar som förstört de äkta romerska artefakterna.
Gil och hans medarbetare Rubén Cerdán, som skrev falska rapporter som tillkännagav föremålens äkthet, förklarades skyldiga för bedrägeri och falska dokument. Gil dömdes till fängelse i två år och tre månader och Cerdán till 15 månader. De två männen ska också betala den lokala regeringen, som finansierade den arkeologiska grävningen, 130 000 kronor.
Ytterligare en person som åtalades var geologen Óscar Escribano som fick ett års fängelse och en böter efter att ha förklarat sig skyldig tidigare i år men som menade att det hela bara var ett skämt.
Upptäck de senaste nyheterna inom konst- och auktionsmarknaden på Barnebys!
