Frans Hals föddes i Antwerpen 1582 i en protestantisk familj. Hans föräldrar flyttade till Haarlem för att fly undan den spanska katolska armén. År 1601 gick Hals i lära hos författaren och målaren Karel van Mander och blev en av van Manders mest framstående elever. Nio år senare gick Hals med i det lokala Lukasgillet. Han specialiserade sig på porträtt och utmärkte sig snabbt för sin stil. Under 1600-talet var Haarlem en av de största städerna i norr och fungerade som centrum för handel och politik. För den unge porträttmålaren kom den lokala borgarklassen att bli den ultimata kundkretsen.

Hals produktion delades in i två delar. Den ena bestod av beställningsuppdrag från stadens rika medborgare. Hals arbetade snabbt och skildrade sina kunder i bästa möjliga ljus. Verk som Paulus van Beresteyn (1620), Smiling Horseman (1624) och Isaac Mass (1626) gav Frans Hals ett gott rykte. Men mest känd är han för sina grupporträtt.
Läs: Tulipomania – världens första börsbubbla
Mellan 1616 och 1639 porträtterade Hals lokala miliser, bland annat i målningen Officers of the St. George Civic Guard, Haarlem från 1639. Idag finns fem av dessa militära målningar på Frans Hals Museum i Haarlem.

De militära scenerna påminner om spänningarna mellan Spanien och Nederländerna efter tolårsfreden (1609-1621). De flesta förhandlingar skedde genom möten mellan framstående män och inte genom strid. Kompositionerna vittnar om borgarklassens ekonomiska situation: en individs plats i målningen avgjordes efter summan pengar som betalades. Hals målade många grupporträtt och ett av hans mest kända, Regents of the Old Men's Almshouse, skapades 1664 när han var i åttioårsåldern,

Utöver beställningsuppdragen målade Hals informella porträtt där han använde sig av modeller från lägre samhällsklasser. Han skildrade bland annat en underhållare i Jester with a Lute (1623) och en senil tjänare i Malle Babbe (1633). Porträtten visar på målarens intresse för personers olika karaktärer och uttrycksformer.
Läs: Fem saker du kanske inte visste om Rubens

Det var genom dessa porträtt som Hals kunde uttrycka sig fritt. Han målade med snabba penseldrag och placerade modellen i mitten av en ljusstråle vilket skapade en stark kontrast mot den svarta bakgrunden. Det italienska inflytandet började bli allt starkare tack vare Utrechtskolan. Som Vincent van Gogh sa: “Frans Hals var tvungen att använda tjugosju nyanser av svart.”

Hals dog 1666 vid 83 års ålder. Han blev känd redan under sin livstid och inte bara i sitt hemland utan också internationellt. Idag anses han vara en av de största representanterna för det flamländska måleriet. Målaren influerade många lokala konstnärer, till och med sin egen familj. Hans bror Dirck och flera av hans barn blev också konstnärer.
Läs: Från Van Eyck till Botero: symboliken i Arnolfinis porträtt
I Frankrike hämtade konstnärer som Nicolas Tournier inspiration från Hals målningar och den stora brittiske konstnären Thomas Gainsborough målade Mr and Ms Andrews (1750) efter Hals Wedding Portrait of Isaac Massa and Beatrix Van der Laen (1622). På 1800-talet influerades impressionister som van Gogh och Édouard Manet av den flamländske mästaren.

I december 2018 sattes ett nytt auktionsrekord för konstnären när Portrait of a Man at 37 och Portrait of a Woman at 36 såldes hos Christie’s för totalt 12,5 miljoner euro (omkring 117 miljoner kronor).



