Den 2 mars gick Ulay bort och vi minns provokatören och pionjären vars konstnärskap kom att prägla 1900-talets konstscen.
Det var under 1970-talet som ett konstnärskap började växa fram hos Ulay (född Uwe Laysiepen 1943 i Solingen, Tyskland). Genom fotografiet som konstnärsmedium började Ulay utforska begrepp som kropp och identitet, något som skulle vara återkommande i hans konstnärskap.
Några år senare skedde ett möte som skulle förändra allt – den 30 november 1976 var dagen som Marina Abramović kom in i Ulays liv. Ett möte som skulle leda till en kärlekshistoria och ett gemensamt konstnärskap.
Mellan åren 1976-1988 var Ulay och Abramović nästintill samma person. De reste runt i Europa och kommunicerade både med varandra och med utomstående genom sina performanceverk som fick samlingstiteln Relation Work. De utforskade gränserna kring könsroller samt fysisk och psykisk uthållighet.
Läs: Marina Abramović rör om i grytan
"Parets konstnärliga tvåsamhet var något unikt, som ledde fram till de bägges närmast ikoniska status som konstnärer idag", säger Pontus Silfverstolpe, grundare av Barnebys.
Läs: 12 kvinnor som präglat konsthistorien
Ulay var en provokatör och tillsammans fortsatte paret på samma tema, de tänjde på gränserna på många olika plan. Deras verk, som ofta ansågs farliga, skulle visa på deras starka band till varandra. Verken de skapade under en tolvårsperiod var många. Två av dem var:
På Museo d'Arte Moderna di Bologna visade de upp performanceverket Imponderabilia (1977), där de stod nakna framför varandra i en dörröppning för att sedan låta besökare passera mellan dem.
Breathing in / Breathing out: i nästan tjugo minuter andades Ulay och Abramović genom varandras munnar, utan någon som helst syre, vilket slutade med att båda kollapsade.
Läs: Barnebys möter Marina Abramović
År 1988 tog relationen slut och till och med detta gjorde de genom ett performance, som skulle ta flera månader att avsluta. The Lovers: the Great Wall Walk: Ulay och Abramović gick över den Kinesiska muren, från varsitt håll för att sedan mötas halvvägs och ta sitt farväl. Det skulle ta 22 år tills Ulay och Abramović sågs igen.
Efter separationen återgick Ulay till fotografiet och han använde gärna Polaroidkameror, något han ofta gjorde i början av sitt konstnärskap. Han höll bland annat separatutställningen Ulay Life-Sized på Schirn Kunsthalle i Frankfurt 2016.
Ulay och Abramovićs sista farväl ägde rum 2010. Det var under Abramovićs utställning The Artist is Present på MoMA i New York. De satt mitt emot varandra under några minuter och tillslut tog de varandras händer, samtidigt som publiken applåderade. "Performanceverket The Artist is Present är ett av de starkaste och mest känsloladdade konstverken skapade under 2000-talet. Tack vare att det kom till under den digitala eran finns det dessutom kvar, fortfarande tillgängligt, och är idag ett av världens mest sedda performanceverk", säger Silfverstolpe.
När Ulay upptäckte att han var sjuk i cancer lyckades han till och med förvandla sin diagnos till konst. Det gjorde han genom Project Cancer, en dokumentär regisserad av Damjan Kozole 2013. I dokumentären besöker Ulay platser som betytt något för honom och tar ett sista farväl av sina vänner. Den 2 mars 2020, vid 76 års ålder, avled Ulay i Ljubljana, Slovenien.
