Kunsten er ens hjerteblod.
Trots att Edvard Munch har skapat otaliga målningar är hans mest kända utan tvekan Skriet från 1893, ett mästerverk där färgerna nästan “skriker” ut från duken tillsammans med karaktären i förgrunden. Målningen, som har blivit en symbol för ett ångestladdat och skräckslaget samhälle, är dock bara en av många där den norske konstnären manifesterar sin huvudsakliga avsikt: att överföra mänskliga sanningar till duken. Konsten för Munch, som föds ur viljan att avslöja sig själv och öppna sig för andra, är ens hjärtas blod, som konstnären en gång sa.
Munch föddes i Løten den 12 december 1863 och hade en plågsam barndom som präglades av sjukdomar, dödsfall och neuroser. Hans mor dog av tuberkulos 1868, följt av hans älskade storasyster Johanne Sophie 1877. I målningen Det sjuka barnet från 1885-1886, som anses vara en vändpunkt för Munchs konstnärliga produktion och hans brytpunkt med impressionismen, överförde Munch dödsångesten till duken och tillämpade lärdomarna från vännen Hans Jæger, som hade uppmanat honom att måla sitt känslomässiga och psykologiska tillstånd i ett slags “själsmåleri”.
Utöver Edvard Munchs egna motgångar uppstod en rad psykiska kriser hos hans andra syster Laura och faderns manodepressiva syndrom. Familjens ekonomiska förhållanden var ganska prekära och Munchs tidigaste konstnärliga verk återspeglar de svårigheter han upplevde i sin ungdom och skildrar de små och mörka rum han levde i.
Läs: 10 konstnärer mellan genialitet och galenskap
Senare blev Munch en passionerad resenär och när han utforskade andra länder kom han i kontakt med nya influenser och stora europeiska konstnärliga strömningar. I Paris lärde han sig till exempel mycket av framstående konstnärer som Paul Gauguin, Vincent van Gogh och Henri de Toulouse-Lautrec, särskilt deras användning av färg.
Läs: Vad ligger bakom Munchs röda himmel?
Årtiondet 1892-1902 är den viktigaste perioden i Munchs konstnärskap: under dessa år definierade konstnären sitt bildspråk, som berikades av symbolismen och som kom att påverka expressionismen. Hans återkommande teman var kärlek, död och existentiell ångest, som skildras med deformerade bilder och grälla färger. Under denna period skapades också hans ikoniska målning Skriet, som är symbolisk för den moderna människans tillstånd, som är ett offer för ångest, ensamhet och mal de vivre. Detta “oändliga skrik”, som enligt Munch genomsyrade naturen, blev manifestet för hans konstverk, ett uttryck för hela mänsklighetens ångest och ensamhet.
Läs: Här hittar du världens topp tio mest berömda konstverk
De starka färgerna i Skriet, särskilt solnedgångens blodröda toner, finns också i verket Madonna där konstnären integrerar det heliga och det profana och avbildar en barbröstad kvinna med ett uttryck som vissa har jämfört med erotisk extas. Målningens färger (den röda glorian och det svarta håret) påminner om dikotomin mellan kärlek och död.
Läs: “Skriet” fortsätter att överraska
En liknande användning av färger återfinns i verket Vampyren, där konstnären porträtterar kvinnan som en gåtfull figur. Mannen tycks ge sig hän åt en till synes kärleksfull men dödlig omfamning, insvept i “vampyrens” röda hår samtidigt som hon biter eller kysser honom i nacken. Kanske mer än andra verk representerar den här målningen bäst konstnärens komplicerade förhållande till det motsatta könet: för Munch var kvinnan epicentrum för ett tumult erotiskt mysterium, som var oupplösligt förknippat med döden. Att älska innebär att lida, eftersom han ansåg det omöjligt att motstå begäret.
Målningen Eye in Eye är ytterligare ett exempel på den bristande kommunikationen mellan man och kvinna (men också på människans bristande förmåga att kommunicera i allmänhet), där mannen och kvinnan står framför varandra, men inte kan se eller tala med varandra eftersom de saknar ögon och mun.
På grund av denna negativa syn på kärlek hade Munch ofta plågsamma relationer, som den med Mathilde “Tulla” Larsen, som 1902 resulterade i ett våldsamt gräl under vilket ett skott träffade konstnärens vänstra hand.
Läs: 10 konstnärspar du borde känna till
På 1930- och 1940-talet, efter att nazisterna hade ockuperat Norge, ansågs Munchs konst vara degenererad och myndigheterna tog bort 82 av hans verk som fanns utställda på tyska museer.
Munch dog den 23 januari 1944 på det idylliska gods nära Oslo där han bodde under sina sista år. Hans verk har sedan dess ofta orsakat sensation på auktioner: en av versionerna av Skriet såldes på Sotheby’s 2012 för den häpnadsväckande summan 119 miljoner dollar (omkring 808 miljoner kronor), vilket ytterligare bekräftar hans konstnärliga erkännande. Munchs konst kan idag beundras på det jättelika museet Munch som öppnades i Oslo i oktober 2021. Bland målningar, teckningar, fotografier, brev och personliga föremål kan du fördjupa dig i själens färger hos denna fascinerande och komplexa konstnär.
