Yves Saint Laurent är, utan tvekan, en av 1900-talets största modeskapare. En konstälskare som under hela sitt liv inte bara revolutionerade men även provocerade modevärlden. Bland de mest ikoniska skapelserna hittar vi inte bara Mondrian-klänningen utan även den genomskinliga toppen, jumpsuiten och de första byxdräkterna – skapelser som skulle komma att känneteckna YSL-stilen.
Född 1936 i Oran i Algeriet blev den unge Yves Henri Donat Mathieu-Saint-Laurent starkt influerad av den kosmopolitiska handelsstaden “som glittrade som ett lappverk av tusen färger under den lugna nordafrikanska solen”, som han själv beskrev det. Denna böjelse för öppenhet och universalism skulle ligga till grund för de framgångar som började när Saint-Laurent flyttade till Paris på mitten av 1950-talet, endast 17 år gammal. Två år senare blev han anställd på Dior som assistent och blev efter det befordrad till konstnärlig chef efter grundarens plötsliga död.
Men han skulle inte bli långvarig på Dior. År 1961 fick han hela modevärlden att häpna när han öppnade sitt egna haute couture-hus med personen som skulle komma att bli hans livslånga partner, affärsmannen Pierre Bergé. De följande åren skulle han med sina skapelser ständigt eftersträva att stärka kvinnor. Han lanserade sin första parfym, Y, 1962 och klädde de främsta franska skådespelerskorna som Jeanne Moreau, Claudia Cardinale och Arletty. Den första prêt-à-porterbutiken öppnade i Paris 1966, samma år som han designade sin första smoking för kvinnor vilken prisades av bland annat Harper’s Bazaar.
Under 1970-talet hade YSL sina glansdagar. Han lånade fritt från herrmodet för att klä sina kvinnliga kunder och både i Frankrike och utomlands frossade man i hans frigjorda och sexiga stil. Men alla älskade inte Yves agenda och några mediaskandaler blev det – som till exempel när han släppte sin vårkollektion 1971 som var inspirerad av 1940-talets kvinnor under Frankrikes ockupation.
Läs: Christian Dior: elegans och lekfullhet
Både 1970- och 1980-talen gav honom tillfälle att hedra, genom sina kläder, de konstnärer som inspirerade honom: Vincent van Gogh, Henri Matisse, Diego Velázquez och Pablo Picasso. Konstnärligt, lämnade han ett enormt avtryck i den kvinnliga garderoben – trots de svårigheter han hade med både droger och alkohol, som inte hjälpte den återkommande ångest han led av.
Det här var en period i livet då han fann tröst i både imaginära och verkliga resor till Marocko, främst Marrakech, där han ofta bodde när han arbetade på sina kollektioner. I början av 1980-talet köpte han och Pierre Bergé en villa i Marrakech som tidigare tillhört konstnären Jacques Majorelle – en plats som är fylld av poesi, dammar och exotiska växter vilken idag är öppen för allmänheten.
År 1983 blev Yves Saint Laurent den första modeskaparen som blev hedrad med ett retrospektiv på Metropolitan Museum of Art i New York. Andra utställningar följde världen över, bland annat i Frankrike på Musée des Arts de la Mode 1986.
Läs: Tiffany: diamanternas mästare
Under 1990-talet började han dra sig undan det offentliga livet men fortsatte producera hyllningskollektioner inspirerade av personligheter som Marilyn Monroe, Marcel Proust och Catherine Deneuve. Åtta år senare, när Frankrike höll i fotbolls VM samlade han över 300 modeller på Stade de Frances plan – något som beskådades av miljoner människor världen över och stärkte hans ryktbarhet. År 2002 meddelade han att han skulle dra sig tillbaka från modevärlden och stänga sin haute-couture studio – ett av världens största modeföretag vid tiden – för att ägna sig helt och hållet åt Fondation Pierre Bergé – Yves Saint Laurent.
Innan han gick bort vid 71 års ålder 2008 hade Yves Saint Laurent flyttat permanent till Villa Majorelle i Marrakech. Här restes en minnessten, inte långt ifrån Musée Yves Saint Laurent, där tusentals skisser, plagg, accessoarer och privata tillhörigheter finns samlade. Delar av hans arv finns även på Musée Yves Saint Laurent i det 16:de arrondissamanget i Paris.
Läs: Mode i konsten
Under hela sitt liv byggde den franske designern upp en fantastisk konstsamling. Året efter hans död bestämde sig Pierre Bergé för att sälja allt på en auktion organiserad av Christie’s på Grand Palais i Paris. Försäljningen lockade 30 000 personer och 733 föremål fick nya ägare runt om världen. Bland utropen fanns målningar av Picasso och Mondrian liksom antika egyptiska skulpturer. Under försäljningen såldes Matisses Les coucous, tapis bleu et rose (1911) för hela 36 miljoner euro (383 miljoner kronor) och skulpturen Madame L.R. av den rumänske konstnären Constantin Brancusi för 26 miljoner euro (311 miljoner kronor).
