Den 29 juli dog Lena Cronqvist (1938-2025). Under sin mer än 60 år långa karriär arbetade hon som bildkonstnär, grafiker, skulptör och bokillustratör. Hennes konst har alltid utgått från det egna livet och tagit avstamp i personliga erfarenheter, från barndomsminnen till familjerelationer, psykisk ohälsa och förlust.
Cronqvist föddes i Karlstad 1938. Efter en kortare konstutbildning i Brighton studerade hon vidare vid Konstfack (1958-1959) och därefter vid Konsthögskolan (1959-1964) i Stockholm. Under studietiden inspirerades hon av konstnärer som Francis Bacon och Edvard Munch, något som märks i det starka uttrycket och de laddade motiven.
Läs: Edvard Munch och själens färger
År 1964 gifte hon sig med författaren Göran Tunström. När parets son Linus föddes 1969 drabbades Cronqvist av en förlossningspsykos. Hon vårdades en period på Sankt Jörgens psykiatriska sjukhus i Göteborg. Den upplevelsen kom att skildras i flera verk från 1970-talet, där hennes egna erfarenheter av behandling, medpatienter och personal återges.
Läs: 10 konstnärer mellan genialitet och galenskap
Under 1970-talet fick Cronqvist sitt konstnärliga genombrott. Hon ställde ut separat på gallerier runt om i Sverige och deltog i flera samlingsutställningar, både i Norden och internationellt. Redan då började motivet med flickor ta form, ett tema som med tiden skulle bli ett av hennes mest återkommande. I både målningar och skulpturer syns dessa figurer i miljöer som är både lekfulla och laddade, ofta med en ton av allvar eller underliggande hot.
Hennes konst har ofta kretsat kring starka relationer mellan mor och barn, mellan syskon och inte minst till sig själv. Barndomen återkommer som en röd tråd, ibland i motiv där rollerna mellan barn och vuxna är förskjutna. I flera verk skildras lekar med en mörkare underton, och föräldrarna, ibland konstnären själv och maken Göran Tunström, syns i scener som både väcker frågor och känns obekväma.
Läs: Konsten att skildra moderskap
Efter makens död år 2000 förändrades hennes måleri. Färgerna blev mörkare och motiven mer inåtvända. Hon började också måla en rad självporträtt där hon återgav sig själv med den ärlighet som präglat hela hennes konstnärskap. Ansiktsdragen är ofta målade utan försköning, direkt och rakt, med penseldrag som förstärker uttrycket snarare än döljer något.
Läs: Frida Kahlo: färgstark porträttmålare och giftig samhällskommentator
En av hennes mest omtalade målningar är Trolovningen (1974-75), ett verk som föreställer konstnären och hennes make och är en parafras på Jan van Eycks målning Makarna Arnolfinis trolovning från 1434. Cronqvists version såldes 2016 på Bukowskis för 11,3 miljoner kronor – ett rekord för en då levande svensk konstnär.
Läs: Från van Eyck till Botero: symboliken i Arnolfinis porträtt
Vill du få fler artiklar direkt i din inkorg? Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De sista åren av sitt liv led Lena Cronqvist av synnedsättning men fortsatte att måla med starkare färgkontraster. Hennes sista utställning, Sex decennier, visades 2024 på Konstakademien i Stockholm och blev en omfattande presentation av hela hennes konstnärskap.
Hennes verk finns representerade på institutioner som Nationalmuseum, Moderna Museet, Malmö Konstmuseum, Göteborgs konstmuseum och Värmlands Museum. Hon var ledamot av Konstakademien och tilldelades 1998 utmärkelsen professors namn.
Lena Cronqvists konst har länge varit eftertraktad på Barnebys. Hennes bildvärld – personlig, stark och ofta obekväm – fortsätter att engagera samlare och konstälskare.
