Möt Louis Vuitton – mjölnarpojken som blev en lyxikon

Louis Vuitton föddes 1821 i Charbouilla, nära Anchay i Jurabergen i östra Frankrike. Hans far var en mjölnare och snickare, som tidigt lärde sin son att hantera olika redskap. Uppväxtmiljön var modest. När modern dog gifte pappan om sig, och Louis råkade ibland i konflikt med sin styvmor. Han valde att lämna hemmet, för att ta sig till Paris, 40 mil bort. Han gick till fots och tog ströjobb längs vägen i utbyte mot mat och husrum. En vandring som skulle ta två år.

Väl framme i huvudstaden fick han anställning hos Romain Maréchal, en monsieur som arbetade som packare. Louis skulle stanna här i 17 år, tills han fyllt 33. Arbetet gick ut på att gå hem till kunder som skulle bege sig ut på resa, något som enbart förmögna personer gjorde vid den här tiden. Packaren fick se de kläder som skulle tas med, han mätte och räknade, återvände till ateljén och snickrade ihop lämpliga packlådor. När dessa var färdiga åkte han hem till kunden igen, för att slå in kläderna i silke och lägga ner dem i lådorna. Arbetet passade Louis, och han blev mycket skicklig.

Läs: Haute couture – där modet och konsten möts

År 1852 kom Napoleon III till makten genom en statskupp, och detta skulle medföra en fantastisk möjlighet för Louis – kejsarinnan Eugenie utsåg honom till sin personlige packare. Detta öppnade många gyllene dörrar.

Två år senare gifte han sig med mjölnarflickan Clémence-Emile Pariaux och öppnade eget, en ateljé vid Saint Lazare-stationen och en butik på Rue Neuve des Capucines, nära Place Vendôme. Företaget registrerades ordagrant “Marque Louis Vuitton deposé”, med tillägget “spécialité pour l'Emballage des Modes”. Redan från början var namnet alltså lierat med mode och lyx, närmare bestämt till haute couturen som just sett dagens ljus. Louis var granne och god vän med Charles Frederick Worth, den förste modeskaparen i modern mening. Worth var i ropet och fick en växande skara kunder som bestod av kejsarinnor, prinsessor, hertiginnor, hyllade sångerskor och berömda skådespelerskor.

Läs: Marie Antoinettes favorit – Élisabeth Vigée Le Brun

Läs: Mode i konsten

Vid denna tid måste en kvinna av klass byta om upp till sju gånger om dagen. Det rörde sig om långa voluminösa krinoliner, olika under dagtid att ha inomhus och utomhus, på promenad, i staden och återigen andra till kvällen, till middag och eventuell gala. Under en resa krävde varje toilette två koffertar, en för underkjolen också, så beställningarna hopade sig. Inför skådespelerskan Sarah Bernhardts turné i Brasilien gjorde Louis Vuitton inte mindre än 200 koffertar.

Att packa de dyrbara och ömtåliga klänningarna var ett grannlaga arbete, och Louis ambition var att göra sina koffertar både funktionella, lyxiga och innovativa. Han skapade embryot till resväskan.

Läs: 5 ikoniska handväskor och kvinnorna som gjorde dem kända

Också som affärsman hade han enorm talang. Därtill hade han tur – marknaden närmast exploderade tack vare en växande, lyxhungrig borgarklass. Företaget gick lysande, tillverkningen av koffertar måste flytta till större lokaler i Paris två gånger på fem år.

Men tiderna var politiskt och socialt oroliga. Frankrike började industrialiseras, bankmän och entreprenörer dominerade samhället alltmer. Ångbåten, ångloket och internationell turism var nya fenomen. Vanor ändrades och nya ideal formades. Baron Haussmann lät riva hela kvarter i Paris för att bygga upp nya.

Det var tveklöst lugnare i Asnières, där Louis Vuitton etablerade sig 1859 med både firman och familjen. Då var det en liten stillsam stad i lantlig omgivning, inte som nu belägen långt inne nordvästra Storparis. Han kom hit som en väletablerad och mycket framgångsrik man. Men det var först nu, vid nära 40 års ålder, han kunde ta sig tid att lära sig läsa och skriva.

Läs: 10 färgstarka vårskildringar

Allt stannade upp 1870, när ett krig mellan Frankrike och Preussen bröt ut. Kejsarparet tvingades i exil, Paris intogs och ett blodigt inbördeskrig följde. När belägringen var över vågade Louis sig tillbaka till ett Asnières i ruiner. Personalen var skingrad, verktygen stulna och ateljén förstörd. Envist kastade han sig in i arbetet igen, och på bara några månader kom produktionen igång. Han öppnade en ny butik på fina rue Scribe inne i Paris. Alltsammans tog fart igen.

Under de sista 20 åren av sitt liv vidareutvecklade han ständigt sina koffertar, som gjorde stor succé på flera världsutställningar. Hans namn blev känt och synonymt med kvalitet i allt vidare kretsar. Sonen Georges tog initiativ till att utveckla företaget internationellt, och 1855 öppnades den första butiken utanför Frankrike, på Oxford Street i London. Senare invigdes butiker i New York och Philadelphia.

Läs: Läder och siden för Hermès i tiden

Vissa konkurrenter kopierade helt fräckt Louis Vuittons koffertar, och därför bytte han den ljusgrå väven mot en med röda och beige ränder. Detta hjälpte inte mycket, konkurrenterna bytte till samma väv, med exakt samma sorts ränder. Han tog ett drastiskt beslut 1888, och nu trodde han verkligen att han ska få slut på snyltandet. Han patenterade ett rutigt mönster med texten “Marque Louis Vuitton déposée”, som kallas Canvas Damier. Men snart kopierades det också.

Läs: Christian Dior: elegans och lekfullhet

År 1892 dog Louis Vuitton, 71 år gammal. Hans barn och barnbarn fortsatte leda företaget. Ett stort uppsving blev det 1959, sedan barnbarnsbarnet Claude Vuitton utvecklat en metod som kan göra den fernissade bomullsväven mjukare. Då kunde man göra monogrammönstrade handväskor, som blev en stor succé. I slutet av 1970-talet lanserades märket internationellt, med stort gensvar i USA och Japan. År 1984 gick företaget samman med champagnehuset Veuve Cliquot och modehusen Givenchy och Loewe, för att börsintroduceras. Tre år senare blev företaget en del i världens största lyxgrupp, LVMH (Louis Vuitton Moët-Hennessy), som kontrolleras av finansmannen Bernard Arnault. Många var skeptiska när han lät amerikanen Marc Jacobs bli chefsdesigner och ställa till med ett kreativt korsdrag i ateljéerna.

Läs: Sneakers lockar nya samlare

Den första klädkollektionen presenterades, och snart utökades sortimentet även med skor, klockor, smycken, pennor, böcker och nu senast parfymer. För närapå varje år som gått sedan dess har företaget slagit nya, fantastiska vinstrekord. Under lång tid har märket rankats som ett av de mest prestigefyllda i kategorin lyx. Mängder av nya butiker har öppnats, och 2002 var det dags för etablering i Stockholm. År 2014 slutade Marc Jacobs efter 16 sagolika år, och efterträddes av fransmannen Nicolas Ghesquière.

Med tiden har Louis Vuitton genomfört flera lyckade samarbeten med konstnärer och andra profiler och företag inom populärkulturen.  Bland annat med Jeff Koons som tillsammans med Louis Vuitton våren 2017 släppte en kollektion med några av företagets mest kända väskmodeller med Koons tryckta reproduktioner av verk från kända konstnärer. Samarbetet blev succé och redan under hösten samma år släpptes andra upplagan. Denna gång med verk av Monet, Turner, Manet, Gauguin och Boucher.

Läs: Jeff Koons: kitschens okrönte kung

Ett annat framgångsrikt samarbete var Supreme x Louis Vuitton. Tillsammans med streetwear-giganten släppte Louis Vuitton en enorm kollektion med allt från koffertar och väskor till baseballjackor, parkas, denim, pyjamas, sweatshirts, t-shirts och skor. Samarbetet ledde till masshysteri och svårt habegär från modeeliten och konsumenterna. Idag säljs objekt från kollektionen dyrt på auktionshus runt om i världen.

Vill du ha fler artiklar direkt i din inkorg? Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Amerikanska tidskriften Forbes klassar varje år världens mest värdefulla företag, och Louis Vuitton hamnar högst upp bland lyxmärkena. Hela gruppen LVMH består av 70 företag i lyxbranschen med cirka 134 000 anställda. I Paris öppnades hösten 2017 en ny, jättelik flaggskeppsbutik på Place Vendôme, helt nära adressen där Louis Vuitton en gång startade sin firma 1854.

Den mycket konstintresserade Bernard Arnault har skapat en stor förmögenhet, och 2014 kunde han tillsammans med president Hollande inviga ett spektakulärt privatmuseum i utkanten av Paris. Det fick namnet Fondation Louis Vuitton och ska tillfalla Paris stad 50 år efter öppnandet. Mjölnarpojkens namn är med andra ord inte enbart en global lyxikon, det förknippas framgent även med samtida konst.

Upptäck fler artiklar på Bbys Magazine

Det här är en uppdaterad version av en artikel som ursprungligen publicerades den 24 februari 2018.